Franska regeringen står kvar – nya protester
Det var i förra veckan som två olika begäran om misstroendeomröstningar lämnades in mot regeringen och premiärministern.
Den första omröstningen som hölls under måndagen var på begäran av vänsteralliansen Nupes, den andra av högerextrema partiet Nationell samling. Den första omröstningen samlade hela 278 röster – mycket fler än väntat – och den andra endast 94. För att en misstroendeomröstning ska gå igenom krävs 287 röster.
Misstroendeomröstningarna följde en lång process där president Emmanuel Macrons regering försökt samla stöd för en höjning av pensionsåldern från 62 till 64 i Frankrike. Den 16 mars röstade senaten för regeringens linje med rösterna 201 mot 115, men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.
"Aldrig gått så långt"
Regeringen och Élisabeth Borne drog då i nödbromsen och utlöste på torsdagen paragraf 49.3 i grundlagen. Paragrafen ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter – och se till att en lag antas oavsett vad de säger.
För att stoppa lagförslaget var det enda alternativet att gå fram med en misstroendeomröstning för att försöka fälla regeringen.
– Jag är fast besluten att fortsätta att genomföra de nödvändiga förändringarna i vårt land tillsammans med mina ministrar och att ägna all min energi åt att möta våra medborgares förväntningar, säger Borne i ett uttalande till AFP efter ha lyckats hålla sig kvar vid makten.
Innan omröstningarna, när premiärministern försvarade sig inför nationalförsamlingen, sade hon att regeringen "aldrig gått så långt i att bygga en kompromiss som vi gjorde med den här reformen" och att hennes användning av paragraf 49.3 var "djupt demokratisk".
Protesterna fortsätter
President Macron har sedan länge kritiserat och velat göra om Frankrikes komplicerade pensionssystem. Det har även tidigare presidenter velat göra och då mött ett enormt motstånd.
Utfallet i måndagens misstroendeomröstningar representerar långt ifrån slutet på den största inhemska kris under presidentens andra mandatperiod. Macron har hittills inte kommenterat resultatet. Framtiden för premiärministern är också oklar eftersom hon inte lyckades säkra en majoritet för reformen.
Nya protester rasar nu runtom i Frankrike och nya demonstrationer har redan tidigare utlysts för torsdagen. Under de senaste månaderna har stora demonstrationer ägt rum på landets gator i försök att stoppa regeringens planer.
Fakta: Franska pensioner
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).
Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.
Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.
Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.
