Expert: Frankrike saknar musklerna som krävs

I torsdags meddelade USA, Storbritannien och Australien att länderna förenats i en säkerhetspakt vid namn Aukus. Samtidigt stod det klart att USA och Australien ingått en uppgörelse bakom ryggen på Frankrike.

Affären, som ger Australien tillgång till teknik för att bygga kärnenergidrivna ubåtar, innebär att Frankrike går miste om ett tidigare avtal med Australien värt motsvarande närmare 350 miljarder kronor.

Men varför behövs Aukus, varför utesluts Frankrike och vilken effekt får det för relationen länderna emellan?

Den huvudsakliga anledningen till pakten är Kinas försök till dominans i Asien, enligt Stefan Ring, militärstrategisk expert, tidigare verksam vid Försvarshögskolan.

– Stämningen mellan Australien och Kina är hätsk. Australien upplever att Kina flyttar fram sina positioner på ett sätt som gör att Australiens säkerhetsintressen hotas.

Bara en gång tidigare har USA delat med sig av den aktuella tekniken – för 63 år sedan hjälpte landet den brittiska örlogsflottan att ställa om till kärndrivet.

Nu ska USA, tillsammans med Storbritannien, bistå Australien i bygget av en flotta med minst åtta kärndrivna ubåtar, rapporterar brittiska The Economist.

– Tekniken är extremt känslig. Detta är, uppriktigt sagt, på många sätt ett undantag från vår policy. Vi ser detta som en engångsföreteelse, säger en källa inom den amerikanska regeringen.

Från kinesiskt håll uttrycks ett starkt missnöje över det fördjupade militära samarbetet mellan länderna.

Den långsiktiga trenden är att västvärlden alltmer uppfattar Kina som ett hot, något Kina ser som en oroande utveckling. Det säger Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) på Utrikespolitiska institutet.

– Kina upplever att USA arbetar aktivt med att övertyga sina allierade om att sluta upp bakom en hårdare linje mot Kina. Det handlar om Australien, men också om andra länder som Japan och Indien, säger han.

Samtidigt oroas många över Kinas agerande, inte enbart Australien, konstaterar Stefan Ring.

– Till exempel flyttar man fram sina positioner i Sydkinesiska sjön, trots att FN sagt att Kina inte har territoriell rätt till de delar av området som landet nu menar är kinesiska.

I ett läge där ett självsäkert Kina bryter mot internationell rätt måste Australien sätta ned foten.

– Och då är inte Frankrike det land man vill hålla i hand. Landet har inte musklerna som krävs; det är ingen stor spelare i Asien, säger Ring och fortsätter:

– USA däremot visar ett allt större intresse av att ta upp kampen mot Kina. Australien vill att USA ska involveras i att garantera australisk säkerhet.

TT: Vilken effekt kan det få att Australien bryter avtalet med Frankrike?

– Det är ett politiskt pris som Australien måste betala. Men man bedömer att fördelarna med att gå in i en allians med USA och inleda ett samarbete vad gäller ubåtar, är större än de nackdelar bråket med Frankrike leder till.

TT: Vad innebär det att Frankrike kallar hem ambassadörer från USA och Australien?

– Det är politiska markeringar. Man kan tycka att det är en överåtgärd, men just nu är känslorna starka i Paris. I långa loppet tror jag inte att det här kommer att få någon större betydelse för relationen mellan vare sig USA och Frankrike eller Frankrike och Australien, avslutar Stefan Ring.