Distansundervisning på de flesta högstadier

Kort före vårterminens början beslutade regeringen att ge skolhuvudmännen, alltså kommuner och friskoleägare, möjlighet att ha distansundervisning för årskurs 7--9. Orsaken var det oroande smittspridningsläget.

Den snabbundersökning Skolverket gjort visar att två tredjedelar av huvudmännen helt eller delvis har övergått till fjärr- eller distansundervisning vid merparten av sina skolor. 42 procent av de berörda skolhuvudmännen svarar att all undervisning sker på distans, medan 27 procent svarar att nästan all undervisning sker på distans.

– Lite förvånande är det att så pass många huvudmän beslutat att övergå till distansundervisning och att ha distansundervisningen i så hög utsträckning, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

I de fall vissa elevgrupper prioriteras är det niondeklassarna som nämns mest, och det beror sannolikt på att de snart ska lämna grundskolan med ett slutbetyg.

Den vanligaste motiveringen för distansundervisning är att minska på trängseln i skollokalerna, men nästan lika vanligt är att beslutet fattats efter samråd med smittskyddsläkare.

Peter Fredriksson tycker att det är bra att möjligheten till distansundervisning finns.

– Det är också bra att en majoritet av de aktuella skolorna använder sig av en kombination av distans- och klassrumsundervisning. Vidare är det bra att skolorna prioriterat elever som behöver stöd, och att skolorna tidsbegränsat distansundervisning. Det tyder på att de följer utvecklingen och är beredda att fatta nya beslut om situationen ändras, säger Peter Fredriksson.

Men distansundervisningen har också sina risker. Peter Fredriksson syftar främst på följderna för de elever vars trygga punkt är just skolan.

– Det är en stor grupp elever som riskerar att fara illa om de inte får vara i skolan. Det finns anledning att påminna om att det görs över 300 000 orosanmälningar till socialtjänsten varje år, utifrån att man befarar att barn far illa, säger Peter Fredriksson.

I Skolverkets snabbundersökning kontaktades samtliga landets 290 kommuner. 33 enskilda huvudmän kontaktades under två dagar: den 15 respektive den 18 januari.

Hur läget är nästa eller nästnästa vecka går inte att svara på. De flesta skolhuvudmän har fattat beslut som gäller fram till den 24 januari, och uppger att situationen följs upp fortlöpande och utvärderas.