unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Starka ord när Trump närmar sig åtal

Donald Trump väntas ofrivilligt skriva historia som den enda USA-president som ställts inför riksrätt två gånger.
Inte heller den här gången lär han fällas. Men onsdagens kongressdebatt om åtalet visar hur djupt politiskt splittrat landet är.
USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.
Foto: Gerald Herbert/AP/TT
Representanthusets talman Nancy Pelosi, på väg in till kammaren inför onsdagen riksrättsdebatt.
Representanthusets talman Nancy Pelosi, på väg in till kammaren inför onsdagen riksrättsdebatt.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
Hundratals soldater från nationalgardet har satts in i beredskap för att skydda onsdagens debatt i representanthuset.
Hundratals soldater från nationalgardet har satts in i beredskap för att skydda onsdagens debatt i representanthuset.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT
Wyomingrepublikanen och representanthusledamoten Liz Cheney är för ett riksrättsåtal mot USA:s president.
Wyomingrepublikanen och representanthusledamoten Liz Cheney är för ett riksrättsåtal mot USA:s president.
Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

Det demokratledda representanthuset samlades klockan 15 svensk tid för ta ställning till den formulerade åtalspunkten: anstiftan till uppror. Detta på dagen en vecka efter att upprörda Trumpanhängare stormade kongressen och fem människor miste livet. Ytterligare en person, en polis, uppges ha tagit livet av sig till följd av händelsen.

Voteringen om det fyrasidiga åtalet väntas efter klockan 21 svensk tid. Den föregicks av en lång debatt med flera känslosamma inlägg.

Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi, skrädde inte orden:

– Vi kan inte fly från historien. Vi vet att USA:s president har anstiftat den här revolten, denna beväpnade uppvigling.

– Han måste bort. Han är en klar och nuvarande fara för nationen som vi älskar. Presidenten måste åtalas.

Pelosi manade demokrater och republikaner att rannsaka sina själar och fråga sig bland annat om "presidentens krig mot demokratin är i linje med konstitutionen".

Öppet sår

Republikanernas minoritetsledare Kevin McCarthy är emot ett åtal, men medgav i debatten att Trump har ett ansvar för den våldsamma attacken:

– Han skulle omedelbart ha fördömt mobben när han såg vad som utspelade sig.

Men McCarthy varnade också för att ett framhastat åtal vore opassande. I stället förordade han att kongressen formellt klandrar Trump, om än mer i form av ett symboliskt fördömande.

– Jag tror att det skulle vara ett misstag att åtala presidenten på så kort tid.

Ett åtal kommer att splittra landet ytterligare, enligt McCarthy.

Partikollegan Tom Cole var inne på samma linje och tryckte på vikten av att finna en väg fram mot läkning av det uppslitande såret i amerikansk politik.

– I stället rör sig representanthuset i en oberäknelig riktning i en stympad process som inte ger ledamöterna tid att begrunda allvaret i tillvägagångssättet, sade han enligt BBC.

Trump uttalar sig

I ett skriftligt uttalande till Fox News manar Trump "ALLA" amerikaner till lugn och att avstå från våld:

"I ljuset av rapporter om ytterligare demonstrationer begär jag att det inte sker något våld, några lagbrott eller någon vandalisering av något slag."

Han betonar vissa ord med versaler: "NO violence".

"Det är inte vad jag står för och det är inte vad USA står för."

Får grönt ljus

Att riksrättsåtalet kommer att godkännas är ställt bortom allt tvivel; det räcker med enkel majoritet och Demokraterna har majoriteten i kammaren. Lägg därtill att minst sex republikaner sagt att de tänker rösta ja, enligt CNN.

Trump själv kallar skeendet för en fortsättning på "häxjakten" i landet och varnar för att den kommer att så split.

Senast Trump ställdes inför riksrätt var i december 2019. Då anklagades han för att ha försökt pressa Ukrainas ledning att gräva fram oegentligheter om den nu tillträdande demokratiske presidenten Joe Bidens son.

Nu anklagas Trump för anstiftan till uppror, bland annat med hänvisning till det tal han höll kort innan hans anhängare stormade Kapitolium.

Men att presidenten, bara dagar innan han lämnar Vita huset, skulle fällas ser i nuläget inte särskilt troligt ut.

När representanthuset godkänt riksrättsåtalet går det vidare till senaten, som agerar domstol och avgör om Trump är skyldig eller inte. För att Trump ska fällas krävs att två tredjedelar av de närvarande senatorerna röstar för, vilket innebär att minst 17 republikaner måste gå emot partiets president – om alla är på plats.

Måste byta sida

Vid den förra processen röstade enbart en republikansk senator, Mitt Romney, för fällande dom. Men nu kan det vara annorlunda. Tidningen The New York Times har publicerat uppgifter om att partiets mäktige majoritetsledare Mitch McConnell skulle vara för riksrätten. Frågan är om han i sådana fall kan övertyga tillräckligt många partikamrater om den linjen?

Frågan är minst sagt komplex. Lägg därtill att senaten i nuläget har uppehåll i arbetet fram till den 19 januari, vilket är dagen innan Biden tillträder och Trump avgår.

McConnell lät på onsdagskvällen meddela att han inte hade för avsikt att tidigarelägga senatens arbete. Beslutet innebär att riksrättsprocessen kommer att överlappa Joe Bidens första tid som president.

Det kan verka märkligt att dra en president som har så kort tid kvar inför riksrätt, men åtgärden kan ha mer än symbolisk betydelse. Senaten kan enligt grundlagen nämligen rösta för att den anklagade i framtiden inte får inneha en folkvald position eller åtnjuta vissa pensioner.

Avstår 25:e tillägget

I representanthuset har Republikanernas tredje högst rankade ledamot, Liz Cheney, meddelat att hon är för riksrättsåtalet.

"En president i USA har aldrig gjort sig skyldig till ett större förräderi", säger Cheney i ett uttalande med hänvisning till Trumpanhängarnas attack mot kongressen.

Bland övriga republikaner som stödjer den linjen finns John Katko från New York, Adam Kinzinger, en känd Trumpkritiker från Illinois, och Fred Upton från Michigan.

Representanthuset har också manat vicepresident Mike Pence och regeringen att avsätta presidenten genom det 25:e författningstillägget, som kan användas om en president anses vara oförmögen att sköta sitt ämbete. Men enligt Pence är det inte aktuellt.

Bakgrund: Att avsätta en president

Det finns i huvudsak två sätt att avsätta en president, enligt USA:s grundlag.
Det mest kända är riksrättsförfarandet, genom vilket kongressen kan avsätta presidenten om denne döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".
Formella riksrättsanklagelser mot presidenten läggs fram av representanthuset. För att kunna göra det krävs enkel majoritet i kammaren. För att döma och avsätta presidenten krävs sedan att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Ingen amerikansk president har blivit avsatt på det här sättet. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Den andra vägen är att presidenten förklaras oförmögen att utföra sina plikter, enligt grundlagens 25:e tillägg. För att det ska ske krävs antingen ett gemensamt utlåtande från vicepresidenten och en majoritet av regeringen eller ett utlåtande från en kongresstillsatt expertpanel (exempelvis bestående av medicinska experter). Om presidenten motsätter sig utlåtandet har kongressen tre veckor på sig att debattera frågan och rösta om den. Två tredjedelars majoritet krävs och beslutet kan inte överklagas.
Källor: History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker