Åklagare i knarkmål nöjd: "En fantastisk dom"
För fem personer fastställer Hovrätten för västra Sverige de straff som Göteborgs tingsrätt tidigare utdömt.
Två personer får lindrigare straff. En av dem är en lastbilschaufför, som fick det längsta straffet i tingsrätten. Han får nu fängelse i nästan nio år. Åklagarna anser att den sänkningen är riktig, eftersom mannen inte haft någon ledande ställning i knarkhanteringen.
Mat och dans?
En 34-årig man från Nigeria får det längsta straffet av hovrätten, fängelse i tio år och sex månader. Påföljden är drygt fyra år mer än vad mannen dömdes till i Göteborgs tingsrätt.
Hovrätten anser att 34-åringen varit kurir med en central roll i den välorganiserade knarkhanteringen. Mannen själv förklarar sitt flitiga resande mellan Sverige och Danmark med att han deltagit i dansuppvisningar och levererat afrikansk mat.
Men hovrätten tror inte på det och påpekar att mannens påståenden om dans och mat varit "påfallande detaljfattiga".
Fem män och en kvinna döms även av hovrätten till minst åtta års fängelse. Ytterligare sex män och en kvinna får mellan 3,5 och sex år i fängelse.
Värderade roller
Åklagarna anser att hovrätten gett dem rätt i två viktiga delar: Dels när det gäller värdering av bevis, och dels i att hovrätten tagit större hänsyn till de inblandades roller i knarkhanteringen än tingsrätten gjorde.
Teknisk bevisning har varit viktig i målet.
– Det är extremt mycket från tömda telefoner. Huvudsakligen har de kommunicerat via Whatsapp, säger vice chefsåklagare Anna Svedin.
Enligt åklagarna är det unikt att många personer nu döms för hantering av narkotika som myndigheterna inte kunnat ta i beslag. Knarknätverkets egen grundlighet blev till hjälp för polis och åklagare.
– Kapslar med narkotika har varit märkta på ett visst sätt och kunnat följas, i ett väldigt noggrant redovisningsmönster med foton på handskrivna lappar, kapselbeteckningar och exakt hur mycket man ska betala, säger Anna Svedin.
– Detta har styrts från Nederländerna och Nigeria, och de har haft stenkoll på redovisningen.
"Känt sig säkra"
Hovrätten för västra Sverige beskriver verksamheten som välorganiserad och storskalig. Det har varit "ett konstant flöde av narkotika", skriver hovrätten i ett pressmeddelande.
Kapslar med heroin eller kokain har smugglats från Nederländerna till Sverige, ofta via Öresundsbron, och distribuerats till mottagare i Stockholm och Göteborg.
Anna Svedin har intrycket att knarkhanteringen pågått länge, och att de inblandade varit oförsiktiga.
– De har känt sig säkra på att ingen skulle kunna ta ett helhetsgrepp, säger åklagaren.
Svenska myndigheter slog till mot hanteringen 2018, efter tips från österrikisk polis.
Utvisas
På hösten 2019 åtalades 15 personer. Åtalet handlade om 140 kilo narkotika, bland annat minst 50 kilo heroin och minst 42 kilo kokain. Knarkets värde vid försäljning på gatan beräknades till mer än 110 miljoner kronor.
I juli 2020 dömdes 14 personer i Göteborgs tingsrätt. En kvinna friades helt. En man dömdes, men överklagade inte.
Alla åtalade har nekat till att ha varit delaktiga i organiserad narkotikasmuggling.
Elva av de 13 personer som nu döms av hovrätten är utländska medborgare och kommer att utvisas efter avtjänat straff.
Fakta: Narkotikans väg
Narkotikan i åtalet anses ursprungligen komma från Sydamerika, Nigeria och Portugal.
Den har sålts till Nederländerna i block, och där paketerats om i kapslar. Dessa har märkts med beteckningar som SV för leveranser till Stockholm, eller GOT för Göteborg.
Kapslarna har innehållit heroin eller kokain med olika styrka och kvalitet.
Smugglingen till Sverige har huvudsakligen skett via Öresundsbron.
Enligt åklagarna har verksamheten varit upplagd som ett företag, med bokföring och med distributörer som tagit betalt för sitt "arbete" utan att själva köpa eller sälja narkotikan.
En majoritet av de åtalade kommer från Västafrika.
