Löken känner när du skär den

Redan sedan Darwins tid har det varit känt att växter reagerar med olika mekanismer vid beröring. En växt som växer på en blåsig kulle blir kortare och stabilare för att stå emot vinden. Om en insekt landar på ett blad så kan växten känna av det och kicka i gång ett försvar.

Det här betyder också, vilket kan vara en lite jobbig insikt, att växter känner när vi skär i dem. Det aktiverar tusentals gener som i sin tur sätter i gång en stressreaktion.

Något lugnande är dock att växterna inte kan känna smärta.

– När du skär din lök kanske den inte skriker, men den känner definitivt något, säger Olivier Van Aken, biologiforskare vid Lunds universitet.

Han har lett en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advance, som ger nya förklaringar till vad som händer i växten när den utsätts för mekanisk stimulering.

Forskningen har skett på växten backtrav, som har borstats med en mjuk liten pensel.

– Tusentals gener aktiverades och stresshormoner frigjordes i backtraven när vi borstade den. Därefter gjorde vi en genetisk screening för att hitta de gener som var ansvariga för den processen, säger Olivier Van Aken.

Om en planta får den typen av beröring varje dag så kommer den att reagera genom att bli mindre och mer kompakt.

I tidigare studier har det visats att växthormonet jasmonsyra är en viktig beståndsdel i den här processen.

Det Olivier Van Aken och hans forskarkollegor nu kunnat identifiera är tre nya proteiner som spelar en viktig roll för växternas svar på den här typen av beröringsbehandling.

Det handlar om en sedan tidigare okänd signalväg, som styr en växts svar på fysisk kontakt och beröring.

TT: Varför är det viktigt att ta reda på det här?

– Alla plantor behöver den här mekanismen för att överleva. Även plantor ute på fälten. Parallellt studerar vi därför samma funktion i spannmål, säger Olivier Van Aken.

Han berättar att det i Japan finns en jordbruksteknik från 1600-talet, mugifumi, som går ut på att trampa ner spannmål flera gånger under tillväxtfasen.

– De är ett sätt att göra plantorna mindre stresskänsliga och på så sätt få större skördar.

Förhoppningen är att studierna ska kunna leda till mer hållbara odlingsmetoder.