Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Maneter från Kina överraskar i sjöar

Maneter från Kina väntas bli vanligare i svenska vatten när klimatet blir varmare.
Men de är små, och bränns inte. De finns inte heller i havet – utan i sjöar, som de kan ha kommit till med vatten från akvarier.
Natur • Publicerad 5 september 2020
En kinesisk sötvattensmanet från Talluddasjön i Eksjö, där arten blev en överraskning för Rolf Lönander och hans åttaåriga barnbarn Elliot. Maneten, som inte bränns, blir som mest cirka 25 millimeter i diameter.
En kinesisk sötvattensmanet från Talluddasjön i Eksjö, där arten blev en överraskning för Rolf Lönander och hans åttaåriga barnbarn Elliot. Maneten, som inte bränns, blir som mest cirka 25 millimeter i diameter.Foto: Länsstyrelsen i Jönköping

En dag i slutet av augusti tog sig ett litet sällskap ut med båt på Talluddasjön, utanför Eksjö i Småland. De skulle ta upp kräftburar.

Plötsligt sade Elliot, åtta år, att han såg maneter i vattnet. Men Rolf Lönander trodde först inte på sitt barnbarn.

Annons

"Nu skämtar han med mig, de finns ju bara i havet", berättar Lönander för Smålands-Tidningen att han tänkte.

Fast Elliot hade rätt. Länsstyrelsen i Jönköping fick rycka ut för att dokumentera.

Många i Långsjön

Arten kallas kinesisk sötvattensmanet. Den har setts till då och då i Sverige ända sedan 1969, ofta i de östra landskapen.

Den första observationen var en massförekomst.

– Det fanns jättemånga i Långsjön i södra Stockholm, säger Rasmus Hovmöller, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Nästa gång sötvattensmaneter rapporterades var inte förrän 1994, i sörmländska Grävsjön nära Vingåker.

– Efter det kom den igen 2002. Då fanns det mycket, särskilt i Östergötland, säger Rasmus Hovmöller.

– Sen dess har den dykt upp lite oftare, men inte varje år, sammanfattar han.

De små maneterna anses härstamma från floden Chang Jiangs vattensystem i Kina. Det finns flera teorier om hur de spridit sig över världen.

Polyper på växter

I ett tidigt stadium av livscykeln är maneterna små polyper, som kan sitta på exotiska akvarieväxter.

Annons

– De kan ha spridits mellan akvarier, och sen har nån hällt akvarievatten i en sjö. Det är en teori. Men man vet inte riktigt, säger Rasmus Hovmöller.

Det är också möjligt att polyperna kan vara vilande i många år, sittande på exempelvis växter, tills vattnet en sommar blir så varmt att djuret går över till stadiet som en simmande manet – även kallad medusa.

– Detta är en art som tydligt gynnas av varmt vatten, säger Måns Lindell, sötvattensekolog på länsstyrelsen i Jönköping.

Han tror att sötvattensmaneterna kan bli fler, och mer spridda, i svenska vatten när klimatet förändras.

Oklar påverkan

Arten är ett nässeldjur, precis som havsmaneter, men inte nära släkt med dessa.

– De är närmare släkt med små sötvattenshydror, som sitter fast på ett underlag och fångar små, små djur, säger Rasmus Hovmöller på Naturhistoriska.

– Hittills verkar sötvattensmaneterna inte påverka de ekologiska systemen i våra vattendrag. Men vi vet inte, påpekar Hovmöller.

Fakta: Kinesisk sötvattensmanet

Latinskt namn: Craspedacusta sowerbii.

Den kinesiska sötvattensmaneten anses ha sitt ursprung i Chiang Jang-flodens vattensystem i Kina. Den är ett nässeldjur precis som havsmaneter, men inte nära släkt med dessa. De blir som mest cirka 25 millimeter i diameter efter fyra-fem veckor i stadiet som utvecklad manet (medusa).

Maneten lever av mycket små kräftdjur och bränns inte för människor. Den börjar sitt liv som en millimeterstor polyp, sittande på exempelvis en sten, en växt eller död ved i vattnet.

I låga temperaturer är polyperna vilande.

Den kinesiska sötvattensmaneten har dokumenterats i Europa från 1880, då den hittades i en näckrosdamm i London.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons