Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons
Nyheter

Norra Syrien förbereder för turkisk invasion

Turkiet förbereder en ny invasion av Syrien. Det menar Mazlum Abdi, befälhavare för den kurdiskledda militäralliansen SDF.
Syrien • Publicerad 26 juni 2022
Befälhavaren Mazlum Abdi ser de turkiska hoten som allvarliga. Arkivbild.
Befälhavaren Mazlum Abdi ser de turkiska hoten som allvarliga. Arkivbild.Foto: Baderkhan Ahmad/AP/TT

– Jag vill tacka Sverige för det politiska och moraliska stödet, säger Mazlum Abdi via länk från sitt kontor i den syriska staden al-Hasakah.

Han är befälhavare för den kurdiskledda militäralliansen Syriens demokratiska styrkor (SDF), som verkar i det kurdiska självstyret i norra Syrien.

Annons

Efter den senare tidens turbulens kring Sveriges Natoansökan – men också den uppskruvade turkiska retoriken om att göra verklighet av ytterligare en militäroperation i Syrien – håller han en digital pressträff för svenska journalister.

Där återkommer han ofta till att Turkiet använder både kriget i Ukraina och sin vetorätt mot Sveriges Natoansökan för att sätta fokus på annat, och sedan genomföra ytterligare en invasion av Syrien.

"Intern fråga för Sverige"

Och risken för ett nytt krig ser Abdi som stor. Han berättar att Turkiet har intensifierat sin beskjutning av SDF:s positioner med artilleri.

– Vi ser hoten som väldigt allvarliga, och förbereder våra styrkor för att motarbeta alla möjliga typer av anfall, säger han, och tillägger:

– Men världssamfundet måste inta en starkare position mot de här hoten.

Vad gäller SDF:s ståndpunkt kring Sveriges Natoansökan är befälhavaren fåordig.

– Ärligt talat är det en intern fråga för Sverige som svenskarna ska besluta om. Oavsett vilket beslut det blir kommer vi att acceptera det.

Målet med ännu en invasion är enligt Turkiet att med militära medel skapa en "säker zon" längs den turkiska gränsen tre mil in i Syrien.

Turkiet har tidigare släppt en kravlista på fem punkter för att att ge sitt stöd för ett svenskt Natomedlemskap. Där krävs bland annat att Sverige ska "upphöra med politiskt stöd till terrorism", "eliminera finansiering till terrorism" och "upphöra med vapenleveranser" till PKK och PYD.

Enligt statsminister Magdalena Andersson skickas emellertid "varken pengar eller vapen till terroristorganisationer".

Annons

I en intervju med Dagens Nyheter förtydligar Nadja Yusuf, pressekreterare åt biståndsminister Matilda Ernkrans (S), att Sverige inte ger något finansiellt bistånd eller militärt stöd till de stridande parterna i nordöstra Syrien.

Mazlum Abdi återkommer ofta till att han tackar för det svenska stödet. På frågan hur det stödet ser ut i praktiken säger han att det är "politiskt och moraliskt" – men nekar till att något stöd med vapen eller ammunition någonsin har skett.

Inte aktuellt att be PKK om stöd

Det kurdiska självstyrets relationer med den turk-kurdiska gerillagruppen PKK, som är terrorstämplad av västvärlden, är en fråga som länge varit debatterad.

Enligt självstyret finns inget samarbete grupperna emellan. Samtidigt menar flera bedömare att de agerar under samma paraplyorganisation.

Mazlum Abdi har tidigare bett PKK om stöd i kriget mot Islamiska staten.

TT: Är det aktuellt att begära deras stöd vid en turkisk invasion?

– Vi efterfrågade inte bara deras stöd, utan stöd från alla länder. Och vi är tacksamma för den hjälp vi fick. Än så länge överväger vi inte att be PKK om hjälp. Vi ser inte behovet av det nu, säger han.

Samtidigt understryker han att partners behövs för att kunna klara ännu ett krig. Ryska företrädare har tidigare uppmanat Turkiet att inte invadera – och med dem sker just nu förhandlingar om säkerhetsgarantier, enligt Abdi.

Ett ökat samarbete med Syriens federala regering är också aktuellt.

– Det finns just nu syriska regeringssoldater på våra frontlinjer, och vi har bett Damaskus att skicka fler. Syriens gränsförsvar ska inte bara falla på oss.

Fakta: Kurdiska grupper i Turkiet och Syrien

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

YPG är den väpnade grenen av PYD, som är det största politiska partiet bland syriska kurder.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likställer YPG med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem som en och samma entitet.

SDF är en kurdiskledd militärallians i området som PYD kontrollerar. Enligt gruppens befälhavare är 50 procent kurder och resten bland annat araber och assyrier.

TT
Så här jobbar Sydöstran med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons