Anders Nilsson: Vi ska inte bidra till ”inlärd pessimism”
Av en slump snubblade jag över hans nya bok ”Äntligen vardag - älska måndagar och uppnå dina mål”. Han inleder boken med att konstatera att många av oss egentligen bara lever för helgerna. Fredagen är målet med allt.
I samband med att Petter Stordalen höll på att gå in i väggen bestämde han sig för att i stället betrakta måndagen som höjdpunkten i tillvaron, eftersom vardagarna enligt honom representerar det verkliga livet.
”Om målet är att få ett bättre liv måste du börja leva för de dagarna du har flest av”, skriver han.
Han radar upp ett antal levnadsregler som han håller sig till. En av dessa, som gör mig lite bekymrad, är: ”Läs färre tidningar”. Det är i och för sig inget nytt att sanna livsbejakande optimister resonerar så. Och jag tror att de har något viktigt att säga oss som jobbar med journalistik.
Petter Stordalen påpekar att en överexponering av negativa nyheter utvecklar en känsla av maktlöshet.
”När man får intrycket av att allt går åt fel håll verkar det omöjligt att lyckas med någonting alls”, skriver han och syftar på det bombardemang av negativa nyheter som sker 24 timmar om dygnet.
Maktlöshet framkallar stress som i sin tur kan blockera hjärnans centra för problemlösning.
”I samband med att Petter Stordalen höll på att gå in i väggen bestämde han sig för att i stället betrakta måndagen som höjdpunkten i tillvaron, eftersom vardagarna enligt honom representerar det verkliga livet.”
Jag bläddrar vidare i Petter Stordalens bok. Han berättar om vikten av att ha goda vanor. Klockan sju varje kväll läser han faktiskt tidningar – massor av tidningar. Han läser allt från nyheter till hotell- och mode- och inredningsmagasin för att hålla sig uppdaterad.
Det var trevlig information för mig. Men ändå: En utmaning för oss journalister är att de goda nyheterna och framstegen ofta frodas långsamt i skymundan, medan olyckor, katastrofer och epidemier sker snabbt och därför lämpar sig som ”breaking news”.
Det finns också en journalistisk tradition, som kan exemplifieras av en föreläsare jag hade under min utbildning. Han, som är en mångfaldigt prisad reporter, sa att vi noggrant skulle undersöka alla ägg i korgen.
– Alltid finns det något ägg som är ruttet!
Självklart ska vi skriva om ruttna ägg. Men jag blir mer och mer övertygad om att vi också har någon slags ansvar för att ingjuta hopp, mod och framtidstro - eller i varje fall inte bidra till vad Petter Stordalen kallar ”inlärd pessimism”. Tidningen, om den läses i print eller digitalt, ska helst vara en kompis i vått och torrt. Inte en gnällspik.
Trevlig helg!
