"Jag trodde Vogue skulle stämma mig"

Hassan Hajjaj är stolt över sitt marockanska arv. Trots att han har levt i London större delen av sitt liv är hans konstnärliga uttryck starkt förankrat i landet han bodde i till tolv års ålder.

I sin fotokonst använder han vänner från barndomen, vänners vänner och bekanta, ofta iklädda egendesignade färgrika kläder, och med västerländska varumärken i bakgrunden. Ett av Hassan Hajjajs signum har blivit att rama in bilderna med allt från gamla cykeldäck till bruksprodukter med arabiska logotyper.

Stilen, som har gjort honom till ett välkänt namn på den internationella konstscenen, såg sitt ljus på 1990-talet i samband med att han under ett besök i Marrakech hamnade på en fotosession för ett stort modemagasin.

– När jag satt där och betraktade hela förloppet slog det mig att hela teamet på plats, modeller, stylister och make up-artister... alla var från Europa. Marrakech blev bara en exotisk bakgrund. En idé väcktes i mig där och då, och jag började fotografera lokala människor i arabisk utstyrsel med västerländska varumärken som bakgrund. Och sen sattes allt i rullning, säger han, och tillägger:

– Jag har aldrig använt mig av fotomodeller, och kommer förhoppningsvis aldrig att göra det.

Hajjajs konst är som en färgexplosion, där det marockanska ursprunget blandas med inspiration från Londons gatuscen. Namnet på utställningen, som nu visas på Fotografiska i Stockholm, började som en ordlek, och kanske en pik, mot den västerländska modeindustrin. När modemagasinet Vogue nyligen hörde av sig till Hassan Hajjaj i ett helt annat ärende blev han därför något förvånad.

– Jag trodde att Vogue skulle stämma mig för namnet, säger han med ett skratt.

– Men de frågade om jag ville göra ett omslag med Billie Eilish till den amerikanska upplagan av Vogue. Min utställning nämndes aldrig. Vad kan man säga? Livet är fullt av överraskningar, och lite bisarrt.

Inte sällan omnämns Hassan Hajjaj som "Marrakechs Andy Warhol". Namnet myntades enligt Hajjaj själv i pressen någon gång på 90-talet. Smickrande, men kanske också problematiskt, resonerar han själv.

– Namnet förankrades i takt med att min popularitet växte internationellt. Jag stör mig inte på det personligen, det är ju smickrande. Men samtidigt kan man ju diskutera varför en person från Afrika eller den så kallade tredje världen måste sättas i en kontext med en framgångsrik person från väst, säger han.

"Vogue: The arab issue" är en retrospektiv utställning med konst från 90-talet fram till i dag. Att blanda västerländska varumärken med marockansk kultur och i någon mån även religion, skapar forum för diskussion. Och det är meningen, enligt Hajjaj.

– Jag försöker skapa en debatt inom betraktaren. Ser de religion? Ser de mode? Känns en bild på en kvinna som bär slöja mer avväpnande om märkena Coca Cola och Dior också syns i bild?

TT: Är dina bilder politiska?

– Om folk vill se dem så, varför inte? Jag tar aldrig bilder med utgångspunkten att det ska vara politiskt, men ibland landar det så ändå. Jag leker med frekvenserna och så får tittarna avgöra om det är coolt eller skrämmande.