Rekordfå danska invandrare får bidrag

Andelen "ickevästliga invandrare" i Danmark som uppbär offentlig försörjning i form av bidrag eller aktivitetsstöd uppgick under 2019 till 29 procent. Siffran är den lägsta sedan Kommunernes Landsforening (KL) började föra statistik 2004.

Till ickevästliga länder räknas i dansk statistik bland annat alla länder i Afrika, Asien och Sydamerika, samt länder som Ryssland, Turkiet och Ukraina.

Arbetslösheten i gruppen har sjunkit kraftigt under senare år. 2016 hade 37 procent av de utomeuropeiskt födda jobb, medan andelen i fjol stigit till 45 procent.

KL lyfter fram flera anledningar till den positiva utvecklingen. En är det trepartsavtal som tecknades mellan regeringen, arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna för att möta den ökade flyktingtillströmningen kring 2015.

Ett avtal som enligt Rasmus Brygger, chefskonsulent på Dansk Arbejdsgiverforening, har lett till att nyanlända snabbare kommer i sysselsättning.

– Tidigare var det mycket röv till bänk i danskundervisningen. Och först när man lärt sig riktigt bra danska kom man ut på arbetsmarknaden. I dag ska man ut på arbetsplatsen nästan samma dag som man kommer till Danmark och så lär man sig danska under tiden, säger han till KL:s nyhetsbrev Momentum.

Men parterna kan inte ta åt sig hela äran, medger Brygger. Ett gynnsamt konjunkturläge har också spelat in.

– Vi kan se att företagen har brist på arbetskraft. Och därför är man också väldigt intresserade av att få in invandrare och flyktingar.

Arbetslösheten har minskat bland både kvinnor och män, men kvinnors sysselsättningsgrad släpar efter. Bland män har hälften ett arbete, medan andelen bland kvinnor är 41 procent.

– Det är väldigt glädjande att fler ickevästliga kvinnor har fått jobb, men det är fortfarande under hälften som har ett arbete så det återstår mer för oss att göra, säger Thomas Kastrup-Larsen, chef på KL:s arbetsmarknadsenhet, till Momentum.