Gård drabbad av svinaids
Sjukdomen drabbar växande grisar och främst kultingar mellan 6-16 veckor De drabbade djuren tynar bort och dödligheten är mycket stor.
Ofta får grisarna en snabb och ansträngd andning som ger dem en plågsam död.
Sjukdomen upptäcktes första gången 1991 i Kanada. Sedan dess har djurbesättningar smittats i en rad länder. I Sverige upptäcktes den i början av december förra året på en avelsprövningsstation i Månserud. Därefter har sammanlagt fyra gårdar drabbats och ytterligare fem står under observation. De drabbade gårdarna är samtliga i Skåne och Blekinge.
Oklara smittvägar
– En förklaring till att Sverige länge varit förskonat från sjukdomen kan vara det goda hälsoläget. I dagsläget har vi dock inte smittvägarna klara för oss och vi vet inte med säkerhet hur smittan sker. Tänkbart är att vi fått in ett nytt infektionsämne i Sverige som utlöser sjukdomen, säger Jan-Åke Robertsson, vd på Djurhälsovården.
I det aktuella fallet finns inga kontakter med de fyra övriga besättningarna i som fått utbrotten i Sverige.
Stress påskyndar sjukdomen
De teorier som forskarna arbetar efter idag är att virussjukdomen funnits länge men saknat förutsättningar att ge upphov till sjukdomen.
Att den helt enkelt legat latent i flera djurbesättningar och brutit ut i kombination med andra faktorer som stress och ventilation.
Andra hypoteser som man arbetar med är mycket tidig avvänjning, transporter av unga djur och genetiska skillnader att vissa grisar skulle vara känsligare än andra. PMWS står för post-Weaning multi systematic wasting syndrome.
I de flesta fall har virussjukdomen brutit ut i samband med förändringar i besättningen där nya djur kommit in.
– Ett sätt att möta sjukdomen kan vara att sköta besättningarna mer omsorgsfullt och att man arbetar med åldersegereringar som gör att grisarna inte kommer i kontakt med varandra på samma sätt, säger Jan-Åke Robertsson.
PMWS drabbar inte människor och påverkar inte köttet.