- Varje år förstör vildsvinen för mellan 50 000 och 100 000 kronor och de blir för varje år blir det bara värre och ingen ersättning finns att få. Det är klart att man blir förtvivlad eftersom vildsvinens framfart på sikt äventyrar min existens, säger han.
I höstas fick Lars Nilsson ett helt vetefält totalförstört av vildsvinen och när tjälen nu släpper så ser han att risken är stor för att vildsvinen återkommer.
Eftersom han enbart arrenderar jorden och inte innehar jakträttigheter så kan han inte själv skjuta de vildsvin som bökar runt i hans odlingar.
- Det är klart att det bästa hade varit att jag hade fått jakträttigheterna och sedan i min tur kunnat lägga ut dem på någon annan. Jag har framfört detta till min arrendator men det finns så stora pengar i det att det inte är intressant.
- Själv skulle jag inte kunna klara av det att vara uppe på nätterna och skjuta vildsvin eftersom jag som mjlökbonde skall upp tidigt i ottan.
Lars Nilsson efterlyser en större samsyn mellan jordägare, arrendatorer och jägare, och att inte var och en ser enbart till sina egna särintressen.
På sina 100 hektar odlar potatis, vall, spannmål, sockerbetor. Förutom detta är han också mjölkbonde med ett 150-tal djur i besättningen. Sedan 1967 arrenderar han marken av Trolle-Wachtmeister och innan dess arrenderade hans far marken sedan 1937.
Lars Nilsson är inte ensam om den vanmakt mot vildsvinens härjningar och har kämpat med frågan en lång tid som ordförande i Vilands-Vångas arrendatorförening som företräder ett 70-tal medlemmar.
- Vad jag vill ha är en lag som ger odlaren rätt till ersättning för de skador som vildsvinen åsamkar.
Dessutom frodas ogräset och en ny fauna kommer efter vildsvinens härjningar. Alternativet är att inhägna odlingarna med dubbla trådar av elstängsel.
- Eftersom det är förenat med stora kostnader där varje inhägnat hektar kostar tusentals kronor så utgör det inget alternativ.
Lars Nilsson tycker att varken LRF eller statsmakterna bryr sig.
- Det finns inget sätt att angripa problematiken i dag eftersom man från statsmakterna ser vildsvinen som en resurs och inte som ett problem.
För två år sedan tillsattes ett projekt kallat "Vildsvinsstammen som en resurs" lett av Poul-Erik Jensen på LRF-Skåne. Projektet som nu är avslutat har fokuserat på de skador som vildsvinen orsakar och hur man kan få till en samsyn mellan olika intressenter.
- De är inte så att vi släppt den här frågeställningen för arrendebönderna på något sätt, men det går inte att sitta centralt och diktera hur man skall lösa det som man inte kommer överens om lokalt. Han menar att det till sist och syvende är en affärsförbindelse mellan två parter och att det är på det planet som frågan måste lösas.
Kanske har politikerna börjat att ta frågan om vildsvinens framfart på allvar. Problemet med en växande vildsvinsstam tas för övrigt upp i tre motioner till riksdagen. Maria Larsson (kd) vill ha en utredning för att få fram nya jakt- och fångstmetoder. Även Mikael Oscarsson (kd) efterlyser kraftfulla åtgärder för att begränsa vildsvinens framfart. Lars-Ivar Eriksson (c) vill avsätta medel så att de som drabbas av vildsvinens skadegörelse kan få ersättning.