LEDARE: ”Hamnkonflikt kan bli lång”
Det finns dessutom en tredje part i konflikten i hamnarna; Transportarbetarförbundet. Det är Transport som tecknar kollektivavtal med arbetsgivarna (Sveriges hamnar). Inte Hamnarbetarförbundet som hittills motvilligt acceptera hängavtal med Transport.
Att arbetare splittras i olika fackföreningar är dåligt för arbetarnas fackliga kamp. Hamnarbetarförbundet har funnits sedan 1972 och står utanför LO. Förbundet beskriver sig själv som ett mer demokratiskt fack med direkt medlemsinflytande ute på arbetsplatserna. Man är mot ”fackpampar.” Vem är inte det?
För att allmänheten ska ha sympati och förståelse för strejker gäller det att det finns en begriplig orsak till strejken. Hamnarbetsförbundet driver kravet på att teckna egna kollektivavtal även om det redan finns kollektivavtal mellan facket (Transport) och arbetsgivarna.
Transportarbetareförbundet, som är det största fackförbundet bland svenska hamnarbetare, är kritiskt till strejken. Avtalssekreterare Peter Winstén skriver på Twitter: "I dag bryter en onödig konflikt ut i Sveriges hamnar. Den drabbar svenska hamnarbetare, den drabbar svensk industri och den drabbar hamnbranschen. Det är djupt olyckligt. Våra medlemmar har fredsplikt och kommer att jobba som vanligt."
Det var helt lås på onsdagen som var den första strejkdagen. Det kommer sannolikt vara låst den närmaste veckan också. Arbetsgivarna som sagt ja till medlarnas bud kräver att Hamnarbetarförbundet avbryter strejken innan de sätter sig i förhandlingar igen.
Det hade varit rimligt att arbetsgivarsidan lugnat ned sig med sin lockout för att få igång förhandlingar igen. Istället eldade man på konflikten i hamnarna. Samtidigt varnar arbetsgivarna för konsekvenserna av en konflikt. En upptrappad konflikt är inte bra för svensk ekonomi, tillväxt och jobb i ett längre perspektiv.
Det är inte trovärdigt att både varnar för punktstrejkernas konsekvenser och själv fördjupa konflikten. Hamnarbetarförbundets medlemmar är oroliga att det fackliga arbetet blir lidande med det bud medlarna presenterat och arbetsgivarna sagt ja till.
I en insändare i Sydöstran skriver hamnarbetarna i avdelning 121 i Karlshamn; ”Vi går inte ut i konflikt för att få mer lön, utan vi vill endast få tillbaka möjlighet att påverka vår arbetssituation. Vi kräver bland annat att få utse skyddsombud och att få förhandla om våra medlemmars scheman.”
Det borde parterna komma överens om. Det är omöjligt att idag förutspå vem som kommer segrande ut ur konflikten i hamnarna, bland annat i Karlshamns hamn. Det måste som alltid bli en kompromiss där parterna får ge och ta. Den svenska avtalsmodellen bygger alltid på kompromisser. Det finns inget segra eller dö på arbetsplatserna.
