Kontraktsmiss för nöjesklubb: ”Beklagligt”

– Jag ska inte börja gnälla om ivern att bygga nya, dyra arenor på den lokala kulturens bekostnad, men visst är det beklagligt att det inte finns utrymmen också för den lokala kultur och det ideella föreningsliv som emellanåt kanske också kräver lite extra plats, säger klubbens eldsjäl, sångaren och underhållaren Christer Peters, till Sydöstran.

Inför den sista trivselträffen bokade föreningen det nya allaktivitetshuset i Lyckeby, men när man säkerhetskontrollerade bokningen fanns plötsligt bara plats för 66 sittande.

– Och då hade vi redan 150 förhandsbokade, suckar Christer Peters – som därför fick börja jaga alternativa lokaler, och bara lyckades få ett enda större napp; Föreningarnas Hus i Fridlevstad, som kunde ta emot 120.

– Och då tvingades många äldre medlemmar hoppa av, med hänvisning till transportproblem. Men vi hade säkert ändå kunnat bli minst 150. Föreningen har växtvärk, berättar Christer Peters.

För många är föreningen synonym med kläduthyrning; ”garderoben” i Backabo består just nu av uppemot 8 000 plagg, plus ett okänt antal skor, sjalar, peruker, glasögon etc...

– Häromdagen kom en och ville bli förvandlad till en vandrande pinne, skrattar Christer Peters.

På söndag kommer han själv att framför allt agera ”trivselnisse” i Fridlevstad, men med lite övertalning kanske det också kan bli en och annan anekdot från hans nu 40 år som sångare och underhållare. Ett jubileum han annars valt att fira tyst.

– Det började på allvar med en seger i en amatörtävling i Vämöparken 1978. Sedan har det följt skivor, turneér, revyer, lustspel och allt möjligt. Men numera får man ta dagen som den kommer. Anden är villig, men kroppen är svag.

Christer har svårt att välja bland karriärens alla highlights. Epoken Allsång på Gnistan, revyerna, alla föreningsbesök över halva Sverige, Svensktoppsplaceringarna, mötena med artister som Anna-Lena Löfgren, Ray Adams, Nina Lizell, Marianne Kock, Dagmar och Theresia. Med flera.

– Just nu jobbar jag med något jag hoppas blir en utställning om just Karlskronafödda Marianne Kock och hennes karriär, berättar han.

Men allra störst tycker han ändå är att han överlevt tre levertransplantationer, och i varje fall för stunden har de bästa av värden. Ett ljus och en tröst i all värk.

Och inför 2019 lovar han fortsatt QL för föreningens medlemmar, i gamla såväl som nya fotspår. Bland det senare finns en satsning på yngre, i form av bland annat sagostunder och teckningstävlingar.