Fredrik Svensson: Besviken på Blades – trots ambitionen
Det ser otroligt snyggt ut, i förhandstittar och vackra teckningar. På din lilla telefon ser det väl okej ut, säkert ser det bättre ut på Nintendos Switch. Men när du klumpigt rör dig framåt, antingen genom att trycka dit du ska på skärmen, eller använda de två kontrollpunkterna, en för att titta och en för att gå, så inser du snart att det mesta är kulisser.
Visst kan en klaga på att spel som Skyrim och Oblivion också har ett visst mått av upprepning på uppdrag och en del miljöer, men i Blades finns inga storslagna vyer utan bara snitslade banor.
Är du ute i skogen går du på en stig. Är du i en gammal ruin följer du trapporna. Dessutom under ledning av ett magiskt ljus som antagligen finns där för att du annars måste maxa ljusstyrkan på telefonen.
Allt är upprepningen. Miljöer, fiender, saker du hittar, belöningar, uppdrag. Det finns till och med en del som bara är en ändlös färd neråt. Spelläget Abyss är en avgrung på många vis, men mest en metafor för den som spelutvecklaren verkar ha fastnat i.
Spelet är inte roligt på något vis.
Och då orkar jag inte ens tänka på de spelmekaniker som gör att spelet är fritt att spela: stadsbyggarläget där det tar timmar att bygga hus och de skattkistor som också tar flera timmar att låsa upp.
Helt meningslöst.
Så om du känner för att prova Elder Scrolls: Blades i väntan på nästa riktiga spel i serien har jag bara ett råd: Låt bli.
Elder Scrolls: Blades
Genre: Uppdragsupprepning
Utvecklare: Bethesda Games Studios
Plattform: Android, IOS, Nintendo Switch