Självkritisk Hobjer i väntrummet

Det finns en slags lätthet i Kjell Hobjers senaste alster. Fräschören går också igen i titlarna på målningarna, som exempelvis ”Mr Nöjd”, ”Enkla nätter till morgon”, ”Just nu klar”, ”Tjo, här är jag” och ”Aldrig i alltid”.

– Folk gillar ju mycket färg, säger Kjell Hobjer och förklarar att betraktaren inte ska göra för långtgående kopplingar mellan hans sinnestillstånd och vad han uttrycker på duken.

– När jag målar mörka tavlor beror det egentligen bara på att jag har slut på färg.

Själv är han inte särskilt nöjd med vad han åstadkommit på sistone.

– Jag ser bara en massa misstag nu när jag har hängt upp målningarna på väggen. Jag får ta hit en pensel i veckan och rätta till en del, säger den 67-årige excentriske konstnären.

Vid lördagens välbesökta vernissage var han inte heller pigg på att diskutera motivet på sina akrylmålningar.

– Fråga mig inte vad jag tycker om dem! Jag lever ju med dem hela tiden. Men smågubbarna sitter i handleden på mig. Därför är det skönt att göra lite större gubbar.

Det är två år sedan han senast ställde ut på hemmaplan. Att utställningen heter ”En gobbe i väntrum” förklarar han med att alla människor går och väntar på något.

– Ibland vet folk inte vad de väntar på. Men väntar gör vi alla. Det enda man inte behöver vänta på är döden.

Hur är Bräkne-Hoby som väntrum?

– Det är lugnt och skönt. En riktig pensionärshåla. Och man slipper ljudet av en massa biltrafik, som i Stockholm.

Utställningen pågår till den 21 mars.