Ayman Fares: Återvunna kläder har blivit konkurrensfaktor
Både den ekonomiska och hållbarheten. Jag som konsument har alltid handlat nytt, lokalt från Sölvesborg, jag gör mig medveten om hur textilen kommit till. Är det från företag där barnarbete eller slavliknande villkor gäller så väljer jag andra klädesmärken.
Under min tid i Malmö så har jag blivit bekant med fenomenet ’’återvunna kläder’’. Det finns affärer som enbart säljer återvunna klädesplagg, de är framgångsrika - det handlas mycket där. Om anledningen är att det är något billigare eller hållbart med återanvändning är egentligen irrelevant.
Det är en gammal marknad som på senare tid fått genomslag, i större städer. I Sölvesborg och mindre städer är inte efterfrågan stor. Men medvetenheten har börjat breda ut sig, HUI Research utsåg det återvunna klädesplagget som årets julklapp, det klargjorde varför det bör handlas mer återvunnet.
Även den f.d kulturministern Alice Bah Kuhnke gjorde en snygg gest på Nobelbanketten, när hon dök upp i en återvunnen klänning. Klädkonsumtionen är påfrestande för naturen, att producera 1kg bomull kräver 29 000 liter vatten, därutöver bidrar också transporten med utsläpp.
Vanligt förekommande argument för masskonsumtion är att det sysselsätter fattiga länder och deras ekonomier. Det är sant. Men det borde också vara relevant vad ’’sysselsättning’’ är, vilka arbetsförhållanden har de, är det deras ekonomi som växer eller företagets.
Till sist så drabbar torka, skövling, och andra ingripanden de fattiga. De rika klarar sig alltid först. Jag tror på innovation och reglerade marknadskrafter. Det återvunna plagget har blivit en konkurrensfaktor. Om några år kanske årets julklapp blir återvunna möbler. Inte nog med att det minskar vårt ekologiska avtryck och sparar oss ekonomi, det är också väldigt snyggt!
