Grön segervåg i Norge

Ledare ,
Statsminister Erna Solberg (Høyre). Foto: Ole Martin Wold / NTB scanpix
Foto: Ole Martin Wold
Statsminister Erna Solberg (Høyre). Foto: Ole Martin Wold / NTB scanpix

Kvinnlig rösträtt tillämpades från riksdagsvalet 1921. Mellan riksdagsvalen hölls från 1922 till 1966 kommunval. Från 1970 är de samtida med riksdagsval.

De var till primärkommunerna. De som nu kallas kommuner och före storkommuner bildades runt 1970 var mindre i invånare och yta, men fler.

Val ägde även rum till landstingskommunerna, nu regioner. När det är skilda valdagar mellan lokala, och regionala, val och parlamentsval medför det en del saker. En är att de kommunala, och regionala, frågorna kommer i fokus.

Trots det finns en ingrediens av att en del väljare väger in rikspolitiken då de röstar. Sakfrågor, och det som kallas tidsandan, kan också spela roll ihop med en del andra komponenter.

En sådan kan vara ny (medie-)teknik, som tv-mediet på 60-talet. I det sista separata kommunalvalet 1966 gav statsminister Tage Erlander (S) ett dåligt svar gällande bostadspolitik i en tv-intervju. Det nya massmediet hade stort genomslag. Händelsen anses ha påverkat så att S fick dåligt resultat i kommunvalet.

Några till exempel. Kommunisterna gjorde ett bra kommunalval 1946, efter (bland annat) Sovjetunionens seger i andra världskriget. Högerpartiet (nu Moderaterna) gjorde ett bra kommunalval i september 1958, efter ett bra resultat i extra riksdagsvalet i juni samma år.

I Norge hålls kommun- och fylketingsval (regionval) måndag den 9 september. Det ser ut att gå dåligt för de två stora partierna, socialdemokratiska Arbeiderpartiet och motsvarigheten till Moderaterna, Høyre. I lokalvalet 2015 fick de 33,0 respektive 23,2 procent.

Enligt mätningarna ligger båda nu under de resultaten. Arbeiderpartiet, AP, mellan fyra procentenheter och tio procentenheter under. Blir det senare valresultat blir det sämsta lokalvalresultatet för AP någonsin. För Høyre skulle det bli sämsta lokalvalresultatet på 48 år.

Vilka partier går bra då? Ja, det är fyra röda eller gröna. Ett är Senterpartiet, SP, som historiskt är borgerligt, men som sedan 15 år trots att det är mittenliggande och grönt räknas till det av AP ledda vänsterblocket.

I lokalvalet 2015 fick SP 8,5 procent. Enligt mätningarna har SP nu 15 procent. Blir det slutresultat blir SP valets vinnare.

”Det ser ut att gå dåligt för de två stora partierna, socialdemokratiska Arbeiderpartiet och motsvarigheten till Moderaterna, Høyre.”

Och det är Miljøpartiet De Grønne, MDG. Det partiet är ganska ungt och ser ut att mer än fördubblas jämfört med förra lokalvalet, då det fick drygt fyra procent.

De två små röda partierna till vänster om AP, Rødt (Rött) och Sosialistisk Venstre, SV, ökar också enligt mätningarna, med drygt två procentenheter vardera jämfört med 2015.

För de två små borgerliga partierna, liberala Venstre och Kristelig Folkeparti, ser det ut att gå dåligt. Det gör det även för högerpopulistiska Fremskrittspartiet. De tre sitter, liksom Høyre, i regeringsställning.

I kommun- och fylketingsvalen ser väljarna ut att visa missnöje med regeringen, men även med det stora oppositionspartiet AP.

Om det är klimat- och miljöfrågorna som lyft miljöpartiet MDG, och betydelsen av bra regionalpolitik som lyft Senterpartiet, kan diskuteras. En del tyder på det.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Sydöstran och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.