Ingen ska behöva dö på jobbet
Det kommer att ta tid innan vi kan se ett trendbrott. Polisväsendet är ett av flera områden i samhället som lider brist på personal.
Statistiken visar också att det dör fler människor på vara arbetsplatser varje år än de som faller offer för dödsskjutningar. Men arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång skapar inte lika mycket rubriker. Att dö på jobbet är lika oacceptabelt som att en ung man skjuts ihjäl i förorten.
Det är arbetarklassens män och kvinnor som drabbas mest av arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång. Arbetsmiljöverket berättar att varje år omkommer mellan 40 till 60 personer på arbetsplatserna. Runt 10 000 drabbas av arbetsplatsolyckor som leder till 14 dagars sjukfrånvaro eller mer.
Det är arbetsgivarna som har ansvaret för en god arbetsmiljö på arbetsplatserna. Det säger lagen.
50 människor dog på sina arbetsplatser ifjol, hittills i år har 13 omkommit, berättar Arbetsmiljöverkets statistik. Under ett seminarium hos LO i veckan diskuterades orsakerna till varför fler har dött på jobbet de senaste åren.
Det handlar ofta om slarv hos arbetsgivarna.
Utvecklingen har gått åt fel håll på LO-arbetsplatserna. En orsak är att antalet otrygga jobb ökar. Människor vågar inte berätta, larma och protestera mot dålig arbetsmiljö. Folk är rädda att förlora jobbet.
Vissa underleverantörer bedriver dessutom arbetsmiljödumpning för att öka sina vinster. Hög arbetsbelastning och underbemanning orsakar stress som ger trötthet och mer risktagande bland byggnadsarbetare och undersköterskor.
Facket menar att det enda som biter på nonchalanta arbetsgivare är böter. Det måste svida i plånboken om något ska hända.
Landets åklagare måste också rycka upp sig och väcka mer åtal när det sker arbetsmiljöbrott, skyddsombudens roll måste stärkas. Arbetsmiljöinspektionen behöver göra fler inspektioner.
Det ligger inte heller i arbetsgivarnas intresse att anställda sliter ut sig och riskera sin hälsa, och ytterst riskerar sina liv. Nära och kära drabbas av sorg för olyckor som kunde förhindrats.
I Sverige lever vi längre och antalet pensionärer växer. Det är i de kvinnodominerade yrkena underbemanningen märks mest. Underbemanningen leder till stress och utbrändhet. Det behövs fler händer i vård och omsorg. Inte mer jakt på minuter.
Det behövs mer heltider och högre löner för att vård- och omsorgsyrkena ska bli attraktiva yrken.
Ett mänskligare arbetsliv är en mänsklig rättighet.
