Mats Johansson: Liberalerna letar efter sin identitet
Liberalerna kan i vissa stycken ses som politiska vinnare under de senare årtiondena av svensk politik. Mycket utav den samhällsförändring som har skett har gått i liberal riktning.
Det fria skolvalet och friskolereformen under 1990-talet, avregleringen i långa stycken av de flesta monopol-system, liberaliseringen av HBTQ-frågor och synsätt för att ge några exempel.
En del förändringar som numera betraktas som självklarheter i vårt samhälle. Medan andra reformer har gett betydligt mera tvivelaktiga effekter för samhället.
Dessa politiska förändringar har dock inte lett till några större framgångar för det liberala partiet i Sverige. En av orsakerna kan vara att både andra partier och många väljare definierar andra partiet som bärare av dessa liberala reformer. Det gamla Folkpartiet , numera Liberalerna, vann slagen men förlorade kriget.
Nu verkar olika politiska och inriktningar alternativ stå mot varandra i ledarstriden. Den ena falangen verkar fortfarande leva med bilden att alla liberala tankar hotas av vänstern och främst socialdemokratin. Där synes hoppet om liberala framgångar stå till att alliansen återföds i ny skepnad och detta skulle gynna deras liberala tankar och ideér.
Andra falanger verkar mera inse att hoten mot en fortsatt liberal utveckling främst kommer från de tendenser till ett nationalkonservativt block som växer fram i svensk politik. Där fångas nu utspel och förslag som glider långt ifrån de grundläggande liberala synsätten kring bla HBTQ-frågor, abortfrågor, nationalism och europasamarbete för att nämna några områden.
Uppgiften för ett liberalt parti borde självklart vara att slåss för sina grundvärden och inte fastna i ett gammalt synsätt kring vilka som är goda vänner av en liberal samhällsutveckling. Ett felval kan bli en dyrköpt läxa och fortsatt kräftgång.
