Christina Mångård: Män studerar mindre men tjänar mer
År 1947 fick den första kvinnan, Karin Kock, komma in i Tage Erlanders regering för att, som han sa, göra kvinnorna belåtna. Men mer än sjuttio år senare har Sverige ännu inte haft någon kvinnlig statsminister.
Samma år klubbades lagen att kvinnor och män som var statligt anställda skulle få samma lön för samma arbete. Det blev förbjudet att ha löneskillnader mellan könen. Är det skillnad ska det finnas giltigt skäl.
Men det är inte så rättvist på landets arbetsplatser.
Faktum är att kvinnor har högre utbildningsnivå än män men får mindre betalt och på sikt lägre pension. Deras kunskaper lönesätts lägre.
Även om inkomstgapet mellan mäns och kvinnors lön minskat kommer det dröja hundra år innan kvinnors löner kommer att vara ikapp.
Av studenter som tar examen på högskolan är nu 63 procent kvinnor och 37 procent män och den könsklyftan ökar för varje år. Därför är det numera ofta kvinnlig dominans i yrken som kräver en högskoleutbildning.
Det är fler kvinnor som kommer att ha samhällets viktigaste statusyrken som läkare, jurister eller arkitekter och som kommer vara överrepresenterade bland journalister, tandläkare och ekonomer.
Men likväl är det männen som får den högre lönen den dag de har studerat klart och börjar arbeta.
Utbildning lönar sig inte lika bra för kvinnor. Fem år efter examen har kvinnor i genomsnitt nästan en fjärdedel i lägre lön än män som har en lika lång utbildning.
Lönegapet kan till viss del förklaras med att män oftare jobbar som chefer och att lönerna inom yrken där flest kvinnor arbetar är lägre. Inom skola, vård och omsorg.
Till sist… är nu medellönen för kvinnor 31 700 kronor i månaden och 35 700 för män. Om året tjänar män 48 000 mer. Det blir ett par miljoner mer under arbetslivet.
