Hans Bülow: Rätt göra barnkonvention till svensk lag
Det har gått 30 år sedan FN:s barnkonvention trädde i kraft. Sverige skrev på och vill gärna framstå som ett barnvänligt land. På 70-talet förbjöds barnaga och hela världen förundrades över det lilla landet i norra Europa.
Idag är det en självklarhet att vuxna inte slår barn. Så gör man inte i Astrid Lindgrens land. På onsdagen gick den nya barn-, äldre- och jämställdhetsministern Lena Hallengren, S, ut med beskedet att regeringen ska göra barnkonventionen till lag. De lagkunniga i lagrådet är kritiska till regeringsförslaget.
Lagen skall träda i kraft 1 januari 2020. Det finns stora chanser att regeringen får en riksdagsmajoritet bakom sig för nya lagen. De rödgröna partierna är överens med Liberalerna, Kristdemokratern och Centern. Lena Hallengren säger att barn har rätt att få sin röst hörd, att bli lyssnad på och att få sina åsikter beaktade.
Barn har rätt att få vara barn i vår svenska välfärd. De har rätt att få växa upp i trygghet. Med de ökade klyftorna i samhället följer också en ökad barnfattigdom.
Det är ett nederlag för den generella välfärdspolitiken. Vi betalar skatt för att barnen ska få utbildning, de gamla och sjuka omsorg och vård och arbetslösa ett inkomstbortfallsskydd. Barnen är vår framtid. De är framtidens skattebetalare.
De barn som kommit mest i kläm under senare år är de som lever i låginkomstfamiljer och/eller i flyktingfamiljer. Det finns en konflikt mellan en reglerad invandring och vad som är barnets bästa. Hur den konflikten ska bli löst återstår att se.
Med den hårdare migrationspolitiken har det blivit svårare för flyktingfamiljer att återförenas i Sverige. En ny lag som stärker barnens ställning ska inte tas för given med hur flyktingpolitiken tillämpas idag.
Likväl är förslaget att göra barnkonventionen till svensk lag ett steg i rätt riktning.
