Samförstånd och oenighet
Gällande det förstnämnda ska en demokratisk offensiv ske. Det gäller fria val i länder, yttrande- och pressfrihet och mänskliga rättigheter.
Det kan behövas eftersom flera diktaturer skärpt sin hårdhet eller inte går i demokratisk riktning.
I flera demokratier har läget gällande press- och yttrandefrihet försämrats. I USA kallar presidenten journalister för fiender.
Moderaternas representant Hans Wallmark välkomnade regeringens inriktning på demokrati, press- och yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Det var en sympatisk samförståndsvink, inte minst till den diplomatiska kår som lyssnade på utrikesdebatten.
Wallmark kom in i gamla hjulspår och pläderade för Natomedlemskap för att, som han sa, öka säkerheten för Sverige.
Wallström höll inte med och slog fast att Sverige ska vara militärt alliansfritt och inte gå med i Nato.
Wallström fick kritik rörande det med militärt alliansfritt och det påmindes om det avtal om militär samverkan med Finland som är på väg att genomföras.
Överenskommelse om militär samverkan finns även med Storbritannien. Och EU har en militär dimension, om än liten och främst på papperet, men som kan växa. Och Sverige är i praktiken sedan 60-talet under USA:s kärnvapenparaply.
Det är därmed allt svårare att beskriva Sverige som militärt alliansfritt, även om vårt land inte är anslutet till Nato.
”Ett land som Sverige med militär (någorlunda) alliansfrihet och stort u-biståndsgivande har goda förutsättningar att agera och ha inflytande.”
Det där med kärnvapenparaply, och beredskap att ta emot styrkor från Nato bland annat i linje med det värdlandsavtal med Nato som Reinfeldtregeringen slöt, gör det svårt för regeringen och Wallström att ta ställning (för) gällande FN:s konvention mot kärnvapen.
Wallström undvek att ge svar på frågan om det, från Vänsterpartiet. Wallström hänvisade till arbete mot kärnvapen på fler och andra sätt än att skriva under FN-konventionen.
Att verka mot kärnvapen är viktigt, framhöll Wallström, med tanke på att USA och Ryssland överger det avtal de haft på området sedan 80-talet och nu, likt även andra länder, utvecklar nya kärnvapen.
Gällande andra ”D:et”, dela, syftar Wallström på internationella organisationer som EU, FN och en del andra. Sverige agerar i hög grad genom EU och FN på olika utrikespolitiska områden.
För en liten stat som Sverige är det viktigt med internationella regler och lagar som gäller alla stater. För en stormakt är det inte givet samma behov av internationella regler och stora organisationer.
Avseende det tredje ”D:et” är det diplomati som åsyftas. Ett land som Sverige med militär (någorlunda) alliansfrihet och stort u-biståndsgivande har goda förutsättningar att agera och ha inflytande.
Både samförstånd och kritik mellan partierna på utrikesområdet alltså. Det förra kan vara värt att betona när utrikesläget är det mest osäkra sedan Berlinmurens fall för 30 år sedan.
