Små borgerliga partier
De senaste två valen har S fått runt 31 procent av rösterna. Det är en lägre nivå än de drygt 40 procent partiet länge hade.
S är inget 45-procentsparti längre, brukar borgerliga politiker och opinionsbildare påminna om. Vad de glömmer är att de borgerliga partierna inte längre är ett 45-procentsblock. För det var ju det genomsnittliga väljarstöd de hade i 80 år mellan valen 1932 och 2010.
I en del val fick de en majoritet av rösterna, som 1976 och 1956 (Centerpartiet koalitionsregerade med S). Och ibland fick de runt 49 procent, som 1973 (jämviktsriksdagen), 1979 (valseger med ett mandats marginal), 2006 (majoritet av mandaten men 48,2 procent av rösterna) och 2010.
Men 2014 fick de borgerliga partierna det sämsta väljarstödet någonsin: 39,4 procent. I de flesta mätningar några dagar innan valet ligger de under den nivån. Det gör även S, på runt 26 procent.
Men när det finns ett högerpopulistiskt parti som Sverigedemokraterna som får ett högt stöd, på runt 20 procent, hamnar både de borgerliga partierna och S på lägre nivåer. Så är det även i andra länder.
I Tyskland var stödet för Angela Merkels parti CDU i valet 2017 26,8 procent, ungefär lika låg nivå som S är på i mätningarna veckan innan valet.
Förr, i flera årtionden, hade CDU över 40 procent. Och med systerpartiet CSU hade de två ofta nästan 50 procent eller i alla fall drygt 45 procent, likt S i Sverige på den tiden.
CSU fick 6,2 procent i valet 2017. CDU och CSU tillsammans fick nästan 33 procent.
Partier som leder regeringar i flera länder i västra Europa har, likt S och de borgerliga partierna i Sverige, ett lägre väljarstöd än ”förr”. Det beror på att partier som inte fanns för ett antal år eller ett par årtionden sedan, och i flera avseenden politiskt är som Sverigedemokraterna, fått över tio procent i de senaste valen, ja rent av uppåt 25 procent.
Så ser partilandskapet ut nu inte bara i Sverige. Det är ett mindre socialdemokratiskt parti. Men det är också mindre borgerliga partier, och det block de utgör.
I Österrike har det socialdemokratiska partiet och det allmänborgerliga minskat. Det förra fick knappt 27 procent i valet 2017 och det senare fick drygt 31. Det högerpopulistiska partiet, som liknar SD, fick 26 procent. Länge under efterkrigstiden hade Socialdemokraterna och det allmänborgerliga partiet runt 45 procent vardera.
I en rad länder, som i Tyskland, Österrike och Norge, har det ledande borgerliga partiet som regerar mellan 25 och cirka 30 procent. I Danmark och Finland har de runt 20 procent.
Om S i Sverige i valet hamnar på runt 25 procent vore det inte främmande att partiet ändå förblir i regeringsställning. Så är fallet med de ledande borgerliga regeringspartierna i en rad länder, som också hade ett högre väljarstöd förr.
