Christina Mångård: Vi måste sätta stopp för denna tortyr
Könsstympning är så grymt. Det är svårt att förstå att det fortfarande sker år 2019. Men det gör det. I Sverige har könsstympning av flickor varit förbjudet i över trettio år och den som ändå stympar ett barn riskerar tio års fängelse.
Men ändå bor här cirka 40 000 kvinnor i landet som redan är könsstympade. 7 000 är barn. Det sorgliga är att ytterligare 20 000 flickor kan riskera att utsättas för ingreppet när de reser tillbaka till sina hemländer. I vissa kulturer görs det som en rit för att flickan ska bli en vuxen kvinna. Och för att göra kvinnan lydig och foglig.
Hur kan detta få hända? Så oerhört primitivt att könsstympa. Att av tradition och av religiösa skäl skada eller helt ta bort delar av flickors könsorgan. Den grövsta formen innebär att blygdläpparna sys ihop. Flickorna hålls fast när de stympas och det händer att ingreppet görs med så enkla instrument som glasskärvor eller rakblad.
Oftast görs det utan bedövning och flickorna blir chockade av den olidliga smärtan. De får svåra blödningar och sår som kan vålla allvarliga och kroniska infektioner. I värsta fall kan ingreppet leda till döden. Och orena instrument som inte steriliserats sprider hiv.
När kvinnan blir gravid måste underlivet skäras upp vid förlossningen när barnet ska födas. Genom att stärka kvinnans ställning i samhället, informera och lära ut om riskerna med ingreppen måste vi få mödrar att säga nej till att omskära sina döttrar. Det måste bli ett definitivt stopp på denna tortyr.
Alla länder i världen måste instifta en lag om förbud mot könsstympning. Och hot om hårda straff om lagen överträdes.
Till sist… är det förbjudet att kupera, knipsa av hundars svansar av djurskyddsskäl. Men vem skyddar alla de flickor som varje dag utsätts för att bli knipsade i underlivet?
