Möt mystiska människosläktingen Denise

Forskning Artikeln publicerades
Rekonstruktionen av 13-åriga Denise, utskriven med 3D-skrivare.
Foto: Maayan Harel/Hebreiska universitetet/AP/TT
Rekonstruktionen av 13-åriga Denise, utskriven med 3D-skrivare.

De mystiska denisovanerna träder stegvis fram ur historiens dunkel. Med hjälp av dna och kemisk analys har israeliska forskare nu tagit fram Denise, en rekonstruktion av en människobesläktad flicka.

Det mesta är fortfarande okänt om denisovanerna, en art liknande neandertalarna som fanns i Asien men dog ut för ungefär 50 millennier sedan. Endast några få och små skelettdelar har hittats, bland annat ett fingerben i en grotta i södra Sibirien i Ryssland.

Därmed har vi tillgång till denisovanskt dna. Men det innebär inte att vi vet hur dessa människosläktingar såg ut – om det hade varit så enkelt hade salivspår räckt för att polisen skulle kunna få fram bilder på misstänkta brottslingar, som professor Liran Carmel vid Hebreiska universitetet i Jerusalem uttrycker det.

70 000 år

I stället har han och hans kollegor analyserat dna-metylering, vilket är kemiska förändringar i de urgamla kvarlevorna, och jämfört med vad dylika förändringar innebär för utseendet hos människor och neandertalare. Baserat på detta har den flicka som kan ha bott i grottan i Sibirien för 70 000 år sedan skissats fram.

"Möt Denise, den 13-åriga denisovanskan från Sibirien", .

Carmel betonar att resultatet inte är exakt, metoden beskrivs som "tillförlitlig till 85 procent". Men man fick en oväntad bekräftelse bara några veckor efter det att studien var klar.

"Forskare hade hittat ett denisovanskt käkben! Vi jämförde det med våra beräkningar och såg att det stämde perfekt", säger Carmel i ett pressmeddelande.

Varför försvann de?

Bland teamets slutsatser finns att skallarna verkar ha varit bredare än hos homo sapiens och neandertalare, och att denisovanerna inte hade mycket till hakor.

Nu ska forskarna fortsätta studera vad dessa drag säger om denisovanernas livsstil, och kanske om varför de dog ut.

"Mycket återstår för att besvara dessa frågor, men vår studie kastar ljus över hur denisovanerna anpassade sig till sin omgivning", säger Carmel.

Hans och kollegornas rön har publicerats .

Fakta

Fakta: Denisovanerna

Denisovanerna, eller denisovamänniskan, är en utdöd människoart som fanns i delar av Asien.

Dess närmaste släkting var neandertalmänniskan. De båda arterna tros ha gått skilda vägar för drygt 400 000 år sedan.

Ytterst få lämningar hittats av denisovanerna, bara ett halvt käkben, ett fingerben och tre kindtänder. De första lämningarna återfanns i Denisova-grottan i Altaibergen i södra Sibirien, därav artens namn.

Arten kunde beskrivas först 2010, genom analyser av dna från fingerbenet. Det var första gången som en ny människoart beskrivits endast från dess dna.

Källor: Cell, Nature, PNAS

Visa mer...