Jörgen Klinthage: Jörgen Klinthage: ”Finns det en plats för plast?”

Allra störst miljöpåverkan hade faktiskt tygkassen av ekologisk bomull – den behövde användas hela 149 gånger för att bli kvitt sin klimatpåverkan, och minst 20 000 gånger om man ser till samtliga miljöindikatorer.

En papperspåse var inte heller det bästa då den behöver återanvändas 43 gånger för att hela miljöpåverkan ska försvinna.

Plastpåsen är symbol för överkonsumtion och för lata miljöbovar som inte orkar ta med sig en tygkasse när de handlar.

Samtidigt finns det ju inget som är så praktiskt som plastpåse och egentligen är väl den avgörande frågan vad man gör med plastpåsen när man kommer hem från butiken. Kommer du att använda den flera gånger och återvinner du den?

Under det tidiga 70-talet fick plasten uppsöka skamvrån. Det skulle vara naturliga material. Men nu har plasten åter kommit tillbaka i våra hem igen. Det som tidigare var fullt, har nu blivit coolt.

Politiskt skälvde världen under 60-talet av stora händelser. Rymden utforskades, miljonprogrammen byggdes och tv-apparaterna intog centrum i vardagsrummen, och gjorde "tv-rummet" till ett begrepp. Framstegsoptimismens blomstrade och plasten hyllades för sina fördelar när det gällde att framställa möbler som både var funktionella och med ett bra pris. Plast blev ett uppror mot tidigare generationer och samtidigt ett steg in i framtiden.

Plastigt är ett ord som benämner något som fult, men säga vad man vill om plast. Det är i varje fall praktisk lösning som är lättdiskad, hygienisk och slitstark. Sedan får de som kallar mig miljöbov säga vad de vill.

Ett tag skulle alla utemöbler vara i plast. Sen över en natt så försvann de vita plastmöblerna och ersattes av möbler av furuträ eller teak.

Men faktum är att plast är ett slittåligt material och så länge vi inte sliter och slänger plastmöblerna kan de vara en bra investering.

Och så var det det där med plastpåsen.