Riksbanken: Bolånen ett allvarligt hot

Det som blåser upp bostadspriserna är det låga ränteläget. Det amorteringskrav Finansinspektionen (FI) införde i fjol har bara haft en marginellt dämpande effekt, enligt Riksbanken.

Lappa och laga

EU-kommissionen, som så sent som i måndags varnade för att Sverige kan stå inför ett stökigt boprisras, radade upp skattereformer som de ser som nödvändiga för att stabilisera utvecklingen.

Ingves önskelista för att åtgärda obalanserna i systemet är snarlik. Han talar precis som EU om ett behov av sänkta ränteavdrag, ändrade uppskovsregler för reavinstbeskattning och möjligheten att införa en ny fastighetsskatt.

När det gäller lagandet och lappandet tror Ingves inte att det skuldkvotstak som FI väntas föreslå 2018 räcker särskilt långt. Han räknar upp flera tänkbara verktyg att ta till ovanpå det, som exempelvis skärpta amorteringskrav, ett sänkt bolånetak och regler som tvingar på hushållen en andel av bolånet till fast ränta. Höjt så kallat riskviktsgolv för bankernas bolån är en annan tänkbar åtgärd.

Nöjda med valutareserven

Ingves passar i samband med stabilitetsrapporten på att såga regeringens förslag om att drygt halvera Riksbankens valutareserv med 257 miljarder kronor till årsskiftet.

Reserven ska bland annat täcka likviditetsstöd i utländsk valuta till banker i krislägen. Skulle detta genomföras kan Riksbanken på egen hand börja köpa upp utländsk valuta eller ta lån i eget namn, utan att gå via Riksgälden enligt Ingves.

Förslaget om sänkt valutareserv är på remiss och finansminister Magdalena Andersson (S) hoppas kunna genomföra reformerna till årsskiftet.

TT