Knutson-Tzara: svenskan i avantgardets Paris

Få kan nämna ett verk av Greta Knutson. Men när Norrköpings konstmuseum bestämde sig för att rädda henne ur skuggorna lyckades de lokalisera 153 målningar, teckningar och skulpturer.

1920 reste Greta Knutson till Paris, där hon levde med sin man Tristian Tzara - dadaismens frontfigur - i ett hus som specialdesignats åt dem av arkitekten Adolf Loos. Deras hem blev ett nav för litteraturvärldens avantgarde.

Inte en jämlike

På flera museer är Greta Knutson ändå representerad som just surrealist. I hemmet brukade avantgardisterna nämligen leka "vika gubbe", eller "Cadavre exquis" som surrealisterna kallade det när en person ritar på ett papper, viker och låter nästa ta vid - ett uttryck som har letat sig in på flera stora museer.

Men hon sågs aldrig som en jämlike av männen i avantgardet. Talande nog glömde arkitekten också bort att rita in hennes arbetsrum när han skapade huset.

Efter äktenskapet med Tzara träffade Greta Knutson ett tag den gifte poeten René Char. När kriget bröt ut flyttade hon till Provence och gick med i franska motståndsrörelsen. Hon organiserade en cell som tillverkade förfalskade pass åt judiska flyktingar.

Sökte motstånd

Det var framför allt stilleben, porträtt och landskapsmåleri Greta Knutson ägnade sig åt, samtidigt som hon skrev poesi och skönlitteratur. Hon knyter an till modernistiska tendenser som postkubism, abstraktion och surrealism - Helena Scragg ser bland annat vissa likheter med Matisse och Picasso.

Ändå väljer Greta Knutson hela tiden sin egen väg.

När Greta Knutson äntligen fick sitt genombrott i Sverige, 1946, började hon dock kritisera sig själv och bytte spår. Mot slutet av sin karriär målar hon drömska motiv som för tankarna till surrealismen. Hon gjorde också idylliska landskap, inspirerad av de venetianska mästarna, berättar Helena Scragg.

TT