Kinas jakt på miljöbovar får tummen ned

Avlopp som rinner rakt ut i vattendrag och fejkade tillstånd för aluminiumsmältverk - när inspektörer i Kina slog till mot lokala myndigheter och industrier hittades många brister. Men för miljön gör kampanjen ingen större nytta, anser Kinaexpert Karl Hallding.(TT)

Publicerad 1 januari 2018

Över 18 000 kinesiska tjänstemän och tiotusentals industrier runt om i landet klandras för att inte följa miljöskyddskrav, sedan statliga inspektörer besökt några av världens mest förorenade städer. Granskningen påbörjades 2016 på uppdrag av centralregeringen. President Xi Jinping sade i oktober att kampen mot föroreningar är en av Kinas viktigaste uppgifter fram till 2020.

I staden Jingdezhen rann avloppet rätt ut i vattendragen i avsaknad av reningsverk. I Shandong, en av Kinas mest industrialiserade regioner, har över 10 000 industrier tvingats betala böter, och hela städer anklagas för vara skyldiga till att luftföroreningarna skjutit i höjden.

Annons

Landets miljödepartement skyller bristerna på administrativa missar, och lovar att de ansvariga ska bestraffas.

"Politisk agenda"

Men Karl Hallding, Kinaexpert på Stockholm Environment Institute (SEI) som följt utvecklingen i decennier, har inte mycket till övers för regeringens initiativ.

””

I grunden handlar det mycket om att president Xi Jinping vill stärka sin maktställning: det finns en politisk agenda utöver miljöfrågorna, anser Hallding.

Ineffektiv industri

Under decennier av ekonomisk tillväxt i Kina har utsläppen ökat kraftigt. 2013 planade ökningen ut som följd av att tillväxten bromsades, för att sedan öka igen. Landet har skapat en ekonomi som är en av världens mest beroende av tung industri. Den är både resursintensiv, energiintensiv och ineffektiv, enligt Karl Hallding.