Insändare. Va' f-n är det för fel på gröt?

Lena Andersson är fil.kand, prisad författare och sofftyckare, humanist och republikan (tror alltså inte på varken någon gud eller kung) och vill säkert ses som ansvarsfull och seriös intellektuell.

Men som författare tycker jag det är dåligt att inte kunna se begreppet HUNGER som en metafor för många människor. De flesta ser program om hur lätt det är att laga vackra, goda maträtter, om att klä sej i modekläder och om att fynda designmöbler samt påverkas av alla dessa influenser.

Mänskligheten hungrar efter sådant, man vill få det bättre, man vill ha mer. Det är sådant många människor hungrar efter.

Jag är nog, trots att jag alltid haft allt jag behövt, en för enkel människa både i smak, stil och behov för att generalisera. Men nog är vi i allmänhet bortskämda både vad gäller resurser, önskningar och behov. Och detta särskilt i jämförelse med den överväldigande majoriteten av medmänniskor på jorden. Många påstår ju att de levde sundare och bättre under krigsåren.

Lägg krutet på att debattera viktigare frågor men dom vågar vi kanske inte befatta oss med, klimat, fred, jämlikhet, rättvisa? Men visst finns det fattiga, både till kropp och själ, mest utsatta blir alltid barn. Tyvärr speglar dom oftast sina uppfostrare.

Alf Hjertström