DEBATT: PFAS och Ronneby
PFAS uttyds per- och polyfluorerade alkylsubstanser, vilka har en del kemiska likheter med freon. Dessa ämnen utvecklades på 40- och 50-talet och fick snabbt spridning i vitt skilda produkter som textilier, brandskum och papper.
Brandskummet utgör ett särskilt problem eftersom det sprutas rakt ut och oundvikligen hamnar i vårt avloppsvatten. Ett uppmärksammat fall rör Försvarsmaktens användning av PFAS-haltigt brandskum vid brandövningsplatsen på flygbasen F17 i Kallinge.
Där har det använts sedan 1970-talet och påverkat dricksvattensystemet i Ronneby kommun. Drabbade invånare har stämt kommunen och ett avgörande väntas nästa år.
PFAS har två viktiga kännetecken. De är vattenlösliga och de är extremt långlivade. Detta gör att de nu återfinns inte bara i de produkter de var tänkta för, utan i nära nog alla naturliga vatten som ingår i dess kretslopp runt hela jorden.
En aktuell rapport från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska undersökning, som TV4 berättar om, visar att PFAS-ämnen kan ha läckt ut på över 11 000 platser i landet. Fler fall än Ronneby är med andra ord att vänta.
PFAS-ämnenas förekomst nära nog överallt i vår miljö är ett tydligt exempel på den omedvetenhet som finns om vårt kanske allra viktigaste livsmedel: Vattnet.
Från början sågs ämnenas låga reaktivitet som en garanti för att de också var ofarliga. I själva verket har de visat sig ha många olika hälsoeffekter där både cancerrisker, påverkan på sköldkörtelhormoner, höjt kolesterol och lägre födselvikter hos nyfödda är några.
Osäkerheten är fortfarande stor om hur stora riskerna med PFAS-ämnen är, men att det kan bli mycket allvarliga effekter visar ett fall från USA där en hel grupp kor avled efter att ha druckit PFAS-förorenat vatten. Det fallet har även blivit en film, ”Dark waters”.
När vi i dag mäter vattenkvalitet gör vi det med mätmetoder som funnits länge och som är enkla och billiga. Nog för att det kan vara både viktigt och intressant att känna till halten av järn i ett dricksvatten. Höga halter kan till exempel missfärga tvätt, men det har sällan någon större inverkan på hälsan.
Tänk om vi i stället hade som rutin att använda mätmetoder som syftar till att ta reda på allt som finns i vattnet. Ämnesgrupper med olika risker såsom mikroplaster, läkemedelsrester eller som nu PFAS söker vi sällan efter. Så länge vi inte mäter tror vi att det inte föreligger någon risk.
”Frågan om PFAS-ämnen visar att det är hög tid för ett nytt förhållningssätt kring vår vattenkvalitet. Vi behöver tänka kritiskt kring vad som kan tänkas finnas i vattnet och så långt det är möjligt försöka mäta detta.”Martin Ragnar
Frågan om PFAS-ämnen visar att det är hög tid för ett nytt förhållningssätt kring vår vattenkvalitet. Vi behöver tänka kritiskt kring vad som kan tänkas finnas i vattnet och så långt det är möjligt försöka mäta detta. När vi vet vilka ämnen som finns i vattnet kan vi designa reningsprocesser som tar bort de ämnen som är farliga.
Resonemanget kan verka självklart. Fallet Ronneby visar att det i själva verket krävs ett uppror för att nå dit.
Martin Ragnar, docent vid KTH och vd för Axolot Solutions
