Stämpling till könsstympning ett ovanligt mål
– Knäckfrågan för rätten är om det är straffbart att planera en könsstympning. Händelsen kom till polisens kännedom i ett relativt tidigt skede, säger åklagare Lena-Marie Bergström till Sydöstran.
I sin slutplädering utvecklade hon detta:
– Mannen har tagit kontakt med en vän i Nigeria som i sin tur kontaktar hans far. Han har accepterat villkoret om att han tas tillbaka till sin familj om han låter könsstympa barnen. Han har diskuterat finansiering av resan. Därmed är stämplingsstadiet uppfyllt, säger Lena-Marie Bergström.
Hon säger att det inte finns något behov av en brottsplan eftersom handlingen är så vanlig och utbredd i Nigeria. Det räcker att beslutet är fattat.
Mannens advokat Tommy Nilsson inledde slutpläderingen med att säga att beslutet om utvisning av familjen var förödande. Det innebar livsfara för den nu åtalade mannen.
– Men det finns ingen planering överhuvudtaget. Därför når man inte upp till stämpling. Och skulle rätten anse det så saknas ett uppsåt. Allt beror på faderns hot om bränning eller hängning, sa Tommy Nilsson, som menar att det rör sig om en nödvärnsliknande situation.
Åklagaren resonerade också kring nödvärn med tanke på vad som kan vänta mannen i hemlandet.
– Det fungerar inte så i Sverige att man har rätt att skada tredje part för att man själv riskerar att råka illa ut.
När det gäller punkten olaga hot anser försvaret att några hot mot barnen aldrig har nått dem.
– Det har aldrig kommit till deras kännedom. Därför är det inte uppfyllt.
”Det fungerar inte så i Sverige att man har rätt att skada tredje part för att man själv riskerar att råka illa ut.”
Åklagarsidan menar att hotet mot barnen är fullbordat i och med planeringen av resan. Och hotet mot hustrun är tydligt eftersom mannen har sagt att stympningen ska ske över hennes döda kropp.
Målsägarbiträdet Mikael Sundman yrkar på att mannen ska ersätta hustrun och barnen med 5 000 kronor vardera för kränkning.
Det är ovanligt att någon döms för stämpling till brott mot lagen om förbud mot könsstympning, eller döms för fullbordad könsstympning. Enligt Nationella kompetensteamet om könsförtryck har endast två fall lett till fällande domar.
Lagen har funnits i Sverige sedan 1982. Den har ändrats och skärpts i omgångar. Bland annat har begreppet ”omskärelse” ändrats till ”könsstympning” för att markera allvaret i brottets karaktär. Något som Lena-Marie Bergström också markerade under förhandlingen sedan ordet ”omskärelse” hade nämnts av försvarssidan.