Söndagsskola: Hurdan är en riktig sosse?
Som vi antydde i en ledare i veckan är en tolkning att vi på ledarsidan i alla lägen, nästan, anser att det socialdemokratiska partiet gör det som är rätt och riktigt, även när det är uppenbarligen fel, att övriga partier är mer eller mindre onda eller förvirrade, eller, om socialdemokraterna ändå får anses ha gjort fel, att de andra partierna alltid gjort nåt värre.
En annan tolkning är att ledarsidan försvarar socialdemokratins idéer, och i denna ambition behandlar alla partier lika, oavsett vad partierna heter.
Skulle en Sverigedemokrat eller vänsterpartist mot förmodan kläcka ur sig något som är rätt och riktigt så får vi motvilligt erkänna det.
Denna senare linjen innebär, lite tillspetsat, att ledarsidan inte stödjer det socialdemokratiska partiet därför att de är det socialdemokratiska partiet, utan därför att vi anser att de motsvarar vad en riktig politik är ur ideologisk synvinkel. Men vi tar inte för givet att detta parti i alla lägen motsvarar våra föreställningar om vad socialdemokratin som idé borde stå för.
Men vad en ”riktig” socialdemokrat måste tycka kan variera i hög grad. Svensk arbetarrörelse är ungefär som universum - den som reser där kommer att hitta ett stort antal variationer på sossetemat.
Det är stora politiska rörelsers förbannelse att de innehåller många olika schatteringar och inriktningar. Medan små organisationer har lättare att ha ett rent tänkande.
Samtidigt är förstås storleken en fördel, eftersom den ger mer inflytande än vad små vanligtvis får. Fråga liberalerna ...
Alla idédrivna organisationer dras med samma problem - nämligen att medlemmarna ibland tenderar att göra skillnad på varandra hellre än gentemot konkurrenterna.
Inom religiösa samfund förekommer mumlet om att vissa av de andra medlemmarna ”inte är riktiga kristna” eller ”de är inte muslimer egentligen”. Skälen varierar, men det finns alltid några som inte är riktigt fina.
Så också inom partierna. Jag har bekanta som är gifta, har barn ihop men tillhör olika partier. De hävdar att detta är mycket lättare än om de tillhörde samma parti. Nu kan de lösa varje konflikt i politiska frågor genom att konstatera att de tillhör olika sammanslutningar. Medan de, om de varit partikamrater, inte haft lika lätt att komma överens.
Det finns personer som på högtiderna hyllar mångfald och tolerans, men i praktiken inte missar ett tillfälle att peka ut någon som avfälling, renegat och förrädare.
För många inom det socialdemokratiska partiet är det också svårt att skilja på parti och idé. Det händer ibland att socialdemokratiska partimöten inleds med att alla försöker mejsla ut vad som är den socialdemokratiska ideologins uppgifter i det rådande samhället, men att det mot slutet av mötet ändå kommer att handla om olika förslag om hur partiet ska piggas upp.
”Det är de socialdemokratiska idéerna de är förälskade i, men det är partiet de går till sängs med.”Stig-Björn Ljunggren
Det är de socialdemokratiska idéerna de är förälskade i, men det är partiet de går till sängs med.
Socialdemokratin kan ses som en organisation, men också som en idékrets. Frågan är, vad är det senare för något? Hur kan vi bestämma den socialdemokratiska ideologin? Hur ser det socialdemokratiska grundackordet ut?
För kan vi hitta grundackordet då kan vi också få lättare att leva med olika slags variationer på det givna temat. Varje insats kan härledas till samma basvärde.
Eller för att ta en annan musikmetafor: Socialdemokratin är en melodislinga med ett stort antal verser och en refräng, men den kan spelas på elgitarr, blockflöjt och av en symfoniorkester, till och med en lergök eller gospelkör kan klara av att föra sången vidare.
