Blekingekvinnors ohälsa ökar

Fram till början av 1980-talet sjukskrev sig kvinnor och män i Sverige lika mycket. Nu sjukskriver sig kvinnor mer än någonsin. Antalet sjukskrivningar varierar beroende på arbetsplats, och generellt är sjukfrånvaron högre ju större arbetsplatsen är.

Framförallt ökar sjukfrånvaron inom inom vård, skola och omsorg.

- Många är sjuka inom den offentliga sektorn, säger Elisabet Qvarford. Där finns flera arbetsplatser som drabbas hårt av neddragningar, och det är svårt att påverka sin arbetssituation. Många blir sjuka av stress.

Kvinnors sjukfrånvaro kan förklaras på olika sätt. De fysiska skillnaderna mellan könen leder inte i sig till ökad ohälsa för kvinnor. Problemet ligger i att de flesta arbetsplatser är utformade med den maniga kroppen som norm. Det kan lätt leda till problem för de som avviker från normen.

En annan faktor är att kvinnor och män i olika hög utsträckning utsätts för riskfaktorer.

- Många kvinnor har administrativa arbetsuppgifter eller arbetar inom call-centerbranschen, säger Elisabet Qvarford. Detta är strikta arbetsplatser där de anställda har liten frihet att påverka sin arbetssituation, de är tvugna att sitta ner hela dagarna.

- Framförallt under 90-talet har antalet arbeten framför dator ökat, fortsätter Elisabet Qvarford. Musarm har blivit ett vanligt problem.

I Blekinge län ökade sjukpenningtalet för kvinnor från 16,9 (1999) till 21,2 (2000). Sjukpenningtalet är antalet dagar per år sjukpenning har betalats ut. De två första veckorna, sjuklöneperioden då arbetstagaren får sjuklön från arbetsgivaren, ingår inte.

Friskast är kvinnorna i Karlskrona med sjukpenningtalet 18,8 (2000), och sjukast är kvinnorna i Karlshamn med 25,2 (2000).

Det genomsnittliga sjukpenningtalet i Sverige ökade för kvinnor från 18,5 (1999) till 23,0 (2000).

Ohälsotalet är ett mått på storleken av de utbetalningar från socialförsäkringarna som görs för inkomstbortfall vid ohälsa. I ohälsotalet ingår förutom antalet dagar ersatta med sjukpenning även dagar ersatta med rehabiliteringspenning samt förtidspension eller sjukbidrag.

I Blekinge ökade ohälsotalet för kvinnor från 51,3 (1999) till 56,6 (2000). För män ökade talet från 36,0 (1999) till 38,8 (2000). Ohälsotalet för hela Blekinge låg 2000 på 47,4.

Enligt TCO:s rapport får män mer gehör av både sina arbetsgivare och sin omgivning. Om män mår dåligt på arbetsplatsen så förbättras arbetsmiljön i större grad än om kvinnor mår dåligt. Dessutom är de förbättringar som görs mer anpassade efter män än efter kvinnor.

Det innebär att förbättringar hjälper män - inte kvinnor.