Doktorn hinner inte fråga om spriten

Om det finns 500 000 svenskar som högkonsumerar alkohol och det både är ett folkhälsoproblem och ett ekonomiskt poblem, varför behandlas inte fler av av dessa alkoholdrickare?

Känner doktorn igen dem när de kommer till vårdcentralen?

Det undrade psykiatern Per Rosenqvist och satte igång en blekingsk forskning i ämnet med FoU-enheten i Karlshamn bakom sig.

Igår presenterade han resultatet vid en heldagskonferens om alkhol, ”Gränslös samverkan.”

Han intervjuade elva läkare på vårdcentraler i länet.

Ingen av dem ansåg sig ha missbrukslära med i utbidningen, allihop hade för kort tid per patient för att hinna tala om annat än det patienten sökt för. Ingen av dem hade tränat hur man lämpligen talar om så känsliga frågor som drickande.

Vid intervjuerna fick läkarna ta ställning till några typiska fall, där de borde misstänka högt alkoholintag.

> Söker för annat

Patienter söker inte vård för att de dricker och mår dåligt av det. De söker för andra symptom och diagnosen kan bli rätt svävande. Så om alkoholvanorna som påverkar hälsan ska förändras, måste doktorn se signalerna och ställa de rätta frågorna.

De ska också ställas på rätt sätt. Alkohol är känsligt och det är lätt hänt att patienten vänder alla taggar utåt eller flyr undan.

Men läkarna på vårdcentralerna i Blekinge anser sig inte ha marginal och utbildning för att hantera frågorna så att de leder till förändring.

Ett par av läkarna hade skickat patienter till alhoholmottagning och hade goda erfarenheter av det samarbetet. Andra verkade inte känna till vad de ska göra med en patient som dricker för mycket.

Per Rosenqvists undersökning har lett till att läkarna får önska vidareutbilning.

De vill inte ha en stor kurs i alkoholspårning och behandling. Då är det lätt hänt att de hamnar i en nisch och får ta hand om fler högkonsumenter än de vill och orkar med.

Men små påminnelse- och moderniseringskurser vill de gärna ha. Det är också vad Per Rosenqvist kommit fram till är till störst nytta.

> Alkoholkunskap på jobbet

Till heldagen om alkhol hade personer från vården, arbetslivet, ideella organisation och politiker inbjudits.

Föreläsare kom bland annat från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Vid en alkoholdag i Blekinge är Lennart Hägglöf en självklar föreläsare. Han började i nykterhetsrörelsen men är numera egenföretagarkonsult.

Han talade om hur viktigt det är med alkoholkunskap på arbetsplatserna, hur bra arbetsplatser kan fungera med kamratstöd och påverkan.

– Där kan vi lära oss att det inte behöver vara så dramatiskt att tala om alkohol.

En tidigare föreläsare tyckte att nykterhetsrörelsen gjort ont genom att moralisera kring alkohol. Hur uppfattar du det?

– Moraliserande är en mångsidig fråga. Jag tycker det elaka moraliserandet ligger långt tillbaka i tiden.