Felopererade får betala 250.000 kr

Den 54-åriga kvinnan led av kroniska smärtor i sin ena armbåge och det enda som hjälpte, för några dygn i stöten, var återkommande blockader.

Hon sökte någon mer permanent lindring.

Den 25-årige Ronnebybon besvärades av svår handsvett och hoppades bli kvitt obehagen genom något inte alltför komplicerat ingrepp.

Båda genomgick de, 1994 respektive 1997, en sympatikotomioperation på Blekingejsukhuset.

Med hjälp av titthålskirurgi brändes den så kallade sympaticusnerven av och i båda fallen var den opererande läkaren sjukhusets specialist i kärlkirurgi: en överläkare som ansågs väl förtrogen med den aktuella operationsmetoden.

Fram till för tre år sedan har ett 75-tal blekingar opererats enligt den.

> Inte tydlig nog

Men den 54-åriga kvinnan kände sig avsevärt sämre efter operationen. Hennes kondition rasade, hon fick hjärtklappning, svåra svettningar, kraftiga smärtor i bålen, matsmältningsproblem, kramper, yrsel, skakningar i kroppen med mera.

Den 24-årige Ronnebybon, en vältränad idrottsman, fick svåra kompensatoriska svettningar och hans fysiska prestationsförmåga har ännu efter fyra år inte återhämtat sig.

Båda menade de att de aldrig gått med på ingreppen om de bara upplysts om risken för s å allvarliga biverkningar.

> Visar vägen

Tingsrätten i Karlskrona blev den första domstol i landet som fick ta sig an anmälda biverkningar efter sympatikotomioperationer. Just nu väntar ett 80-tal svenskar, som anser sig felopererade, på att få sin klagan rättsligt prövad.

Även om gårdagens dom inte blir prejudicerande så bedöms den ändå som allmänt vägledande tills detta ”Karlskronamål”, eller något identiskt, prövats i högre instans.

Bland annat har två professorer och specialister hörts som sakkunniga vittnen.

> Finns samband

I gårdagens dom slår tingsrätten fast att det helt klart föreligger ett samband mellan operationerna och förekomsten av kompenstoriska svettningar, såväl hos Karlskronakvinnan som hos Ronnebybon.

Däremot har det inte ens gjorts antagligt, menar rätten, att det föreligger ett samband mellan ingreppen och de övriga besvären.

Tingsrätten slår också fast, efter att ha tagit del av presenterade journalanteckningar, att överläkaren informerat såväl kvinnan som mannen om ingreppens art och om de komplikationerna som kunde tillstöta. Som till exempel värmeökningar och flyttade svettningar.

> Avsedd verkan

Kvinnan hade dessutom ifrågasatt att ingreppet i hennes fall var motiverat, utifrån hennes specifika besvär.

Tingsrätten har emelelrtid funnit stöd i den medicinska litteraturen för det och menar att läkaren därför inte kan anses ha varit försumlig eller oaktsam – inte heller med den bakgrund att kvinnans tidigare intag av åtta till tio smärtstilande tabletter om dagen för sina armbågssmärtor nu sjunkit till tre.

Ingen kan förvänta sig full effekt, skriver tingsrätten.

De båda klagande patienterna hade via sitt juridiska ombud aviserat höga, om än ännu inte preciserade, skadestånd för sitt lidande och sina bestående men.

I stället måste de alltså nu betala126.041 kronor vardera för motpartens rättegångskostnader.