Kraven skärps på matförsäljare
Har du svårt att läsa innehållsförteckningen på förpackningen när du handlar mat för att texten är så liten? Då kan du snart andas ut.
I slutet av förra året trädde en ny lag i kraft, som kräver att texten på innehållsförteckningen på livsmedel inte ska vara för liten.
Nya EU-lagen innebär också att alla som säljer livsmedel är skyldiga att kunna svara på om maten innehåller 14 olika typer av allergener, det vill säga naturliga ämnen, proteiner, som den som är allergisk kan reagera mot.
Också restauranger, serveringar och alla andra som säljer oförpackade produkter måste kunna upplysa kunden om vilka allergener som ingår. Syftet med nya lagen är att du som konsument förstärkt rätt att kunna göra bra val om du har allergier.
Men enligt Emma Olsson, livsmedelsinspektör i Karlshamn, är det få som ännu känner till den nya lagen, bland försäljare såväl som bland kunder.
– Många vet inte om den. Samtidigt säger många verksamheter att de ofta får mycket frågor om innehåll, berättar Emma Olsson för Sydöstran.
Nyligen avslutade man en livsmedelsinspektion i Karlshamn. Men eftersom lagen är så ny och inte nått ut till alla, är inspektörerna inte så hårda nu i början, utan nöjer sig med att vid tillsynen informera om de nya skyldigheterna, säger Emma Olsson.
– Då får de en chans att få reda på vad som gäller.
Samtidigt som kraven på försäljarna skärps, har livsmedelsinspektörerna i en del kommuner svårt att göra tillsyn så ofta som de ska. Pensionsavgångar är ett skäl till att man för tillfället inte full bemanning i Karlskrona.
Matställena betalar en årlig avgift för att få tillsyn, men hur ofta man enligt livsmedelslagen ska kolla försäljarna varierar.
En del ställen ska besökas varje år, en del var tredje, och andra vart fjärde. Nyetablerade matställen som just registrerats prioriteras, medan andra kan få vänta. Ofta prioriterar man besök på restauranger som har öppen hantering med råvaror.
– Vi har inte full täckning, och får göra kontroller i mindre omfattning än när vi är fulltaliga. Verksamheten har en begränsad påse pengar de ska prioriteras, säger Magnus Lindoffsson, miljöchef i Karlskrona kommun.
Bara i Karlskrona har inspektörerna omkring 450 tillsynsobjekt att hålla reda på. Det rör sig om allt från caféer, butiker, och restauranger till kommunala offentliga kök, gatukök och pizzerior. Vid senaste inspektionerna har temperatur, salladshantering och rengöring kontrollerats.
De flesta har visat bra resultat, enligt livsmedelsinspektör Elisabeth Moberg-Karlsson.
– I enstaka fall har det visat sig att man har för hög temperatur, annars brukar allt vara som det ska, säger hon.
Även i Karlskrona har livsmedelsinspektörerna nyligen gått ut och informerat försäljarna om deras nya skyldigheter enligt nya EU-lagen, berättar Elisabeth Moberg - Karlsson.
– Vi har inte planerat exakt hur den kontrollen ska gå till, säger Elisabeth Moberg- Karlsson.
Men enligt Jan Sjögren, avdelningschef för Livemedelsverket, har runt 600 inspektörer i landet redan fått utbildning i vad den nya EU- lagen innebär och hur tillsynen ska göras.
Den som säljer livsmedlet är ansvarig för informationen på det.
Hur ska kontrollen av att texten inte är för liten på förpackningen gå till ? Det är ju inte butiksägaren som bestämmer textstorlek?
– Man gör en kontroll hos den som lättast kan påverka märkningen. Även om butikschefen inte står för förteckningen på varorna, ansvarar företagarna för att märkningen är korrekt. Om det till exempel är ICAs egen ketchup som har för liten textstorlek, så påpekar inspektören det för butiksinnehavaren. Inspektören skickar också en rapport till kontrollansvarig för ICAs huvudkontor, vilket råkar vara Livsmedelsverket. I vissa fall produceras och märks livsmedlet på lokal nivå, som i en grannkommun, säger Jan Sjögren till Sydöstran.
Om varan är importerad från ett annat land, får man i sin tur vidta åtgärder mot importören, menar han.
Och om man har svårt att få plats med varumärket på produkten om texten på innehållsförteckningen måste bli större?
– Då måste man förr eller senare skaffa sig nya etiketter, svarar Jan Sjögren.
Att texten är för liten på matförpackningar är mer regel än undantag, menar han. För några år sedan gjorde organisationen Sveriges konsumenter en stor undersökning av hur textstorleken ser ut på olika livsmedel.
– Den visade sig vara under all kritik, säger Jan Sjögren.
Om ett livsmedel innehåller allergener, och det inte syns på innehållsförteckningen för att texten är för liten, innebär det en stor risk för konsumenten, påpekar han.
– Om livsmedlet till exempel innehåller nöt, bör det synas omedelbart, betonar Jan Sjögren.
Ebba Blume
Nya EU-lagen
Nya lagen innebär:
1. att dessa 14 allergener (livsmedel som kan ge allvarliga allergiska reaktioner) som definierats av EU särskilt måste märkas ut på matförpackningar:
spannmål som innehåller gluten (vete, råg, korn och havre), kräftdjur, ägg, fisk, jordnötter, sojabönor, mjölk, nötter och mandel, selleri, senap, sesamfrön.
2. att teckenstorleken på förpackningar inte får vara hur liten som helst. Minsta tillåtna teckenstorlek är 1,2 millimeter på stora förpackningar och 0,9 mm på små förpackningar (som små definieras dem där största ytan är mindra än 80 kvadratcentimeter).