Skuldfällan slog till direkt för familjen
I september gifte de sig. Det kunde ha börjat bättre för Inger Larsson och hennes man som inte vill framträda.
– Det var strax före jul som vi fick skulderna. Barnen ska ha julklappar och jag har inte köpt kläder på flera år, säger Inger Larsson som är fembarnsmamma. Idag kan jag ångra vissa köp.
Samtidigt flyttade en av Ingers döttrar och hon miste bidragen för henne. Kvar bor i fyran bor Inger, hennes make och den sexårige sonen.
> Ingen skuldsanering
Ingers make är före detta egen företagare. Han förlorade firman i en konkurs 1997. Sedan dess har han haft ströjobb och Inger Larsson studerar på Litorina folkhögskola där hon läser in gymnasiekompetens.
– Jag såg vartåt det lutade och skrev två brev till Karlskronahem för att få en avbetalningsplan. Det fick vi inte. Jag tycker att det är viktigare att vi har mat på bordet, hyran har jag prioriterat i andra hand. Barnen ska aldrig behöva gå hungriga, säger Inger Larsson.
Vid årsskiftet hade familjen 7 000 kronor i skulder till Karlskronahem. Då levde familjen på Ingers studielån.
– De pengar som min make fick när han arbetade försökte vi betala tillbaka skulden med.
> Jobbet var lösningen
För en och en halv månad sedan fick Inger Larssons make en ny anställning.
– Jag fick ett jobb i Lenhovda. När du har hamnat i den här situationen måste du vara villig att ta jobb var som helst, säger maken.
Arbetsgivaren ville att Ingers make skulle börja direkt så därför blev det bråttom för familjen att hitta en bostad på orten.
– Jag berättade att vi hade betalningsanmärkningar. Eftersom vi skulle få flyttbidrag på 11 000 kronor ville jag betala två hyror i förskott. Dessutom ordnade familjen Larsson en borgenär som garanterade att betala hyrorna under en eventuell uppsägningstid om familjen slarvade med inbetalningen.
> Han gick miste om anställningen
Borgenärens årsinkomst på 200 000 kronor räckte inte för att bostadsbolaget skulle godkänna att ett avtal skrevs. Efter en och en halv vecka kunde inte arbetsgivaren i Lenhovda vänta längre på att familjen Larsson skulle få en bostad. Därför gick jobbet till en annan sökande.
– Då hade jag redan slutat skolan och sagt upp barnomsorgen, säger Inger Larsson. Som tur var lät Litorina mig komma tillbaka men jag missade över två veckor och nu kämpar jag för att ta igen det.
I måndags blev familjen avhyst från sin lägenhet.
– Mest jobbigt är det för min sexårige son. Han vill hem till sina kompisar för här finns inget att göra, säger Inger Larsson. Även om det är ganska fint här så känns det som en institution, det går inte att komma ifrån.
> Vill inte kommentera
På Karlskronahem är Birgitta Lundh ansvarig för frågan. Hon samarbetar med boendesekreteraren och tycker att bolaget är generöst när det gäller hyresskulder.
– Kommer du efter skickas en påminnelse och senare ett inkassokrav. Vid nästa hyresinbetalning går fallet till kronofogen. Egentligen har inte vi någon skyldighet att skicka hyresavier över huvudtaget eftersom det finns ett hyreskontrakt.
Förra året hade Karlskronahem 15 avhysningar.
– Det är väldigt få eftersom vi har cirka 3900 lägenheter, säger Birgitta Lundh.
– Det är mest ensamstående och väldigt sällan handlar det om barnfamiljer.
Varken Tore Svensson eller Birgitta Lundh vill kommentera familjen Larssons fall.