Mattias Nilsson: Mattias Nilsson: Sömnlös på chattkrogen
I dessa tider av självisolering kanske fenomenet ses som naturligt men jag lovar att chattkrogen frekventerats av många personer sedan lång tid tillbaka. I alla fall lika länge som Facebook haft sin ödesdigra funktion kallad Messenger.
Ni vet hur det kan vara. Man sitter ensam hemma och av någon anledning har man blivit lite full och lyssnar på Lynyrd Skynyrd.
Framför sig har man en ilsket strålande skärm och en chatt med ett stort antal grönlysande prickar.
Av någon anledning går man igång på de där gröna prickarna och utan att man vet vad som hänt har datorstolen förvandlats till en barstol och tangentbordet börjat anta formen av en bardisk.
Händerna som ivrigt trummar mot tangentbords-disken råkar som av en händelse klicka sig fram till ens krogsällskap, det vill säga de där gröna prickarna som försiktigt framträder bakom dimman.
Plötsligt känns det som en rimlig idé att skicka en vinkning till klasskompisen som gick i ens högstadieklass när Reagan var president eller fråga hur läget är med ex-flickvännen. Vad spelar det egentligen för roll om man är lite social? Folk är så inskränkta i det här landet.
Metodiskt men samtidigt extremt svajigt plöjer man sig fram genom de gröna prickarna. “Tjena”, “Läget?”, “Vaken?”, “Det var längesen”...
Det bästa - alternativt sämsta - med chattkrogen är nämligen att det saknas ordningsvakter som kan be en gå ett varv runt kvarteret.
Oftast är klockan närmare 03.00 på natten när man i sin glädje över att man inte är den ende i hela världen som är vaken, helt missar att det bakom den gröna pricken mycket väl kan gömma sig frun till en före detta arbetskamrat som håller på att natta sitt febersjuka spädbarn.
Uppgivet sitter hon invid sängen, klappande sin lille pojkes febervarma panna medan hennes mobil spelar något avslappnande med Enya från Youtube när det plötsligt låter PLING!:
“Tjenixen! Hur är det annars då?”
Det är dock sällan man får svar. De som haft anledning att vara vakna förvandlas snabbt från gröna prickar till röda prickar och att skicka iväg ett “Halloj!” till en röd prick är motsvarigheten till att söka uppmärksamhet med någons nacke och rygg vid en vanlig bardisk.
Ett för tjugo år sedan sluddrigt men oskyldigt “tjena” över en bardisk förvandlas nu plötsligt till en sorgset grönblinkande stjärnbild i cyberrymden.
”Ni vet hur det kan vara. Man sitter ensam hemma och av någon anledning har man blivit lite full och lyssnar på Lynyrd Skynyrd.”Mattias Nilsson
”Det bästa - alternativt sämsta - med chattkrogen är nämligen att det saknas ordningsvakter som kan be en gå ett varv runt kvarteret.”Mattias Nilsson
