Frida var 14 år när hon våldtogs första gången

Frida var 14 år gammal när hon började skriva med en kille på internetforumet Kamrat.com. Det blev lite flörtig stämning, trots att hon inte hade sett någon bild på honom. Efter ett tag bestämde de sig för att träffas.

Frida gick till en idrottsplats i närheten av sitt hem och såg på håll en svart bil med en man i.

– När han gick ur bilen och vinkade tänkte jag ”Shit, det ser ju ut som en äldre man”. Men jag tyckte det kändes otrevligt att bara gå utan att säga hej när vi nu hade skrivit med varandra ett bra tag. Jag hade faktiskt inte en tanke på att han skulle kunna vara en sexförbrytare. Jag var 14 år gammal och rätt naiv. I dag skäms jag för att jag inte insåg vad som skulle kunna hända.

Mannen hade kört från jobbet på lunchrasten för att träffa Frida. Det var en småruggig dag och det duggregnade. När hon föreslog en promenad ville han hellre sitta i bilen. Han körde in på en skogsväg. När han stannade gick han ut för att plocka bort en av bilbarnstolarna som fanns i baksätet och sedan bad han Frida att hoppa in och sätta sig.

Efter att ha överöst henne med komplimanger började han kyssa henne.

– Det var första gången för mig och jag förstod ingenting av vad som hände, berättar Frida.

På något vis kände hon att hon var skyldig honom att ställa upp nu när han hade kört för att träffa henne. Men sedan blev det värre och värre. Mannen våldtog Frida där i baksätet på bilen. När han var färdig med henne kastade han åt henne en tjuga. Det var bara första gången av många som han våldtog henne.

– Så här i efterhand förstår jag inte varför jag fortsatte att skriva med honom, men det gjorde jag. Jag lägger mycket skuld på mig själv för det, men jag var hjärntvättad från första stund. Jag låg också vaken många nätter och tänkte att det här kan jag aldrig berätta för någon.

De skrev till varandra via chattprogrammet MSN. Frida fick inte lov att ringa till mannen, men han ringde till henne från dolt nummer när han ville ses. I början var det varje vecka, senare kunde det gå flera månader mellan träffarna. De första mötena minns Frida klart och tydligt, andra har liksom flutit ihop med varandra.

Några gånger fick hon följa med hem till hans hus när hans fru och barn inte var där. Efter varje möte fick hon höra att hon inte fick berätta för någon. Då skulle hennes liv vara slut.

En gång frågade hon honom om hon var den enda han träffade vid sidan av sitt äktenskap. Då erkände han att han träffade flera andra kvinnor, men att de var äldre än henne.

Att Frida senare träffade en kille som hon blev tillsammans med satte inte stopp för övergreppen. Inte förrän Frida blev sjuk. Hon hade så ont i magen att hon flera gånger blev inlagd på sjukhus. När det var som värst fick hon sitta i rullstol.

– Till slut såg de att jag hade en infektion som jag hade gått med så länge att den hade spridit sig i hela kroppen. När sköterskan kom för att berätta om provsvaren bad hon min pappa att gå ut ur rummet. Då trodde jag att jag var gravid, men det visade sig att det var klamydia. När jag fick höra det fick jag min första panikångestattack. Jag skrek så mycket att de var tvungna att ge mig lugnande.

Men Frida förmådde fortfarande inte berätta för någon om vad hon hade blivit utsatt för, inte ens för sina föräldrar.

– Jag ljög och sa att det var min pojkvän som hade gett mig smittan. Jag har fortfarande inte förlåtit mig själv för att jag skyllde på honom.

När hon skrev till mannen som förgrep sig på henne och berättade att hon hade klamydia fick hon inget svar. Och sedan dess har de inte haft någon kontakt med varandra. Förhållandet med pojkvännen tog också slut och Frida flyttade och började läsa på en internatskola. Flera år gick utan att Frida vågade prata om vad hon hade varit med om. Hon säger att hon lärde sig att leva med sin hemlighet och trots hennes unga ålder hade hon en framgångsrik karriär med ett nytt chefsjobb i en större stad i Sverige. Men sensommaren 2016 hände något som vände upp- och ner på hela hennes tillvaro.

– Då dog en nära anhörig till mig. Och då gick det åt helvete. Den personen var en stor trygghet för mig och jag pratade med henne varje dag. När den tryggheten togs ifrån mig brakade allt ihop. Pappa fick komma och hämta mig och det var på vägen hem som jag första gången berättade för någon om vad jag hade varit med om.

Efter det polisanmälde hon mannen men hon lade också många timmar på att ta reda på vem han egentligen var. Hon visste hans smeknamn och var han bodde men nu fick hon bland annat också veta att han jobbade på Blekinge tekniska högskola.

Polisanmälan ledde aldrig till något åtal och mannen har kvar sin anställning. Medan livet fortsätter som vanligt för honom får Frida betala ett högt pris. Det har gått flera år sedan hon senast träffade mannen, men hon påverkas fortfarande av honom varje dag. Det djupa traumat går inte att komma ifrån.

– Jag är besviken på mig själv, men också på samhället. På att ingen frågade trots att de måste ha sett på mig att något var fel, och på vården som inte tar mig på allvar.

Vissa saker som hon förknippar med mannen kan hon än i dag få stark ångest av. Hon klarar inte av att äta Läkeroltabletter eftersom han alltid ville bjuda henne på det i bilen. Hon kan också få ångestattacker av att höra någon annan säga saker som han sa under våldtäkterna. Och att ha sex är svårt.

– Det väcker så många dåliga minnen.

Nu vill Frida berätta vad hon har varit med om. Och hon hoppas att mannen ska hindras från att utsätta andra unga tjejer för samma sak som han utsatte henne för.

– Jag har varit i kontakt med Kvinnojouren rätt mycket. Enligt dem är det ovanligt att pedofiler ger sig på sina egna barn, men desto vanligare med till exempel barnens kompisar. Det tycker jag är jobbigt att tänka på.

Fotnot: Frida är ett fingerat namn.

Nästa del: Ville varna skolan - fick livet raserat ännu en gång