Hästköttet i arbetsgivaravgiften.

När år 2013 summeras runt nyårsdagen så lär den så kallade hästköttsskandalen vara en av nyheterna som lyfts fram.

Folk kände sig med all rätt lurade och förda bakom ljuset av inblandningen av hästkött i allt från IKEA:s köttbullar till lasagnen i frysdisken. Vi vill ju självklart veta vad maten vi äter innehåller!

Tänk för ett ögonblick om vi var lika varsamma och intresserade av innehållet i den skatt vi betalar som vi är av köttbullarna. Jag tänker närmast på den allmänna löneavgiften i arbetsgivaravgiften.

Denna utgör en tredjedel av arbetsgivaravgiften men det är nämligen inte en avgift, utan en ren skatt. Lagtekniskt ingår dessutom inte löneavgiften i arbetsgivaravgiften.

Liksom hästköttet är det något som finns där, men vi vet inte om det och det borde inte vara där. I diskussioner om arbetsgivaravgifternas storlek så sägs det ju ständigt att alla pengarna går till pensioner, sjukförsäkringar, föräldraförsäkringar och liknande.

Det stämmer till en mindre del. Resten är ren och skär skatt som går rakt in i finansdepartements allmänna skattkista. (över 100 miljarder).

På löner över 7,5 inkomstbasbelopp, det vill säga 391 000 kronor, ger avgifterna heller inga förmåner alls. Hela arbetsgivaravgiften är då en ren skatt vilket gör att den högsta marginalskatten i Sverige är hela 67 procent.

Så, varför döljs skatten? Och varför är vi inte lika upprörda över detta som över köttbullarna och lasagnen?

Troligen därför att de allra flesta löntagare inte har någon vidare koll på sin lön utöver den del som hamnar på lönekontot den 25e varje månad. Om vi istället införde en ordning där löntagarna själva betalade in de pengar som utgör skattedelen av arbetsgivaravgiften och så kan arbetsgivaren stå för den delen som är relaterad till arbetsplatsen, det vill säga pensioner, sjukförsäkringar etcetera.

Ett första steg skulle då vara att flytta den allmänna löneavgiften till inkomstskatten. Då först kan vi få en grundlig diskussion om skatternas verkliga storlek och inte som idag där stora delar av skatten inte ens finns på agendan.

Genom att dölja så mycket skatt i arbetsgivaravgiften undanröjer regeringen och riksdagen en skattepolitisk diskussion som vi alla behöver.

Likaväl som att hästköttet i köttbullarna och lasagnen har varit föremål för otaliga reportage, tidningsartiklar och diskussioner, i allt från talarstolen i riksdagen till fikaborden ute på arbetsplatserna runt om i Sverige, behövs här ett krafttag mot hästköttet i arbetsgivaravgiften.

Uno Petersson

Skatteproducent/konsument