Varför behöver våra pensionärer oroa sig?

När man läser tidningarna om omsorgsnämndens i Karlskrona stora minus på cirka 27 miljoner kronor blir man som pensionär mycket änglig för framtiden. Vi har dock jobbat ett långt liv och betalat och betalar fortfarande skatt. Hur används dessa pengar?

I dag fattas 99 platser för pensionärer som behöver boende och hjälp. När byggs det på Pottholmen? Ligger dom ritningarna i malpåse? Skall det byggas ytterligare en länga vid det välplanerade Pantern? Men det måste väl vara privata inititativ, för att det skall hända något?

Så undrar jag vad alla administratörer och chefer uträttar? Det tillkom sex enhetschefer i höstas, vad är deras uppgift och vad kostar dom? Det hade ju behövts flera händer i vården. Varför har inte vanliga anställda rätt att yttra sig?

En annan sak som ni tydligen funderar på är den djupfrysta engångsförpackade maten, som skal delas ut en gång i veckan. Förstår ni inte att det är viktigt för de ensamma pensionärerna att ha en viss social kontakt? Och ger denna mat dagens energibehov? Många pensionärer är enligt tidningarna svältfödda.

En sak till: Varför kan inte ni yngre acceptera oss gamla? Vi är inte alltid bakom flötet för att vi uppnått pensionsåldern! I min barndom hade man fin kontakt mellan olika generationer man lärde och lyssnade på varandra. Betänk att ni också blir gamla!

Nu vill jag gärna ha svar från någon av bröderna Johansson, som tydligen har mycket att säga till om, vad det gäller kommunens ekonomi!