Arkitekturmotstånd i Karlskrona
I Malmö byggs nu en domstolsbyggnad (bilden) ritad av Henning Larsen Architects. Likheten med Karls Kronas taklinje är slående. Kulturhuset blir en malplacerad kopia av en domstol i Malmö, anpassad till industrimiljön vid Malmö C.
Stig-Björn Ljunggren jämställer i en ledare reaktionerna på restaurangägaren Kulenovics färgkludd med kritiken mot nybyggande i Karlskrona. Men kladdande på eget golv och en blinkning åt känd konstnär är harmlöst och dessutom tillfälligt. Det är kanske inte lika harmlöst när planerare och lokalpolitiker i en kombination av hybris och mindervärdeskomplex belastar den offentliga miljön med pretentiös kändisarkitektur utan koppling eller hänsyn till omgivande miljöer.
Mycket av den seriösa kritiken mot Karls Krona och Wingårdhs oformliga lådor på Kilströms kaj, handlar inte om vackert eller fult utan om processerna runt planering och beslutsfattande och om den tomma och pretentiösa retoriken. Speciellt att pladdret tas in helt okritiskt i kommunens planering i vad som ska vara seriöst beslutsunderlag. Det gäller både tramset om kulturhusets taklinje och att de oproportionerliga lådorna på Kilströms kaj skulle spegla ikoniska byggnader i Karlskrona. Det är en sak att detta förekommer i arkitektfirmornas reklam eller i ett pinsamt pressmeddelande från Wingårdh, enligt vilket Karlskronas storhet skapats av Gud, Tessin och Wingårdh. Men det togs in i planhandlingar och i en ”kulturhistorisk analys” från kommunen. En ”analys” som man försökte legitimera med påståenden om att ha använt en formell metodik, som dock inte lämnat några spår i texten.
Eller att länsstyrelsen medverkar i kommunens charad och konstaterar risk för påtaglig skada på riksintresset kulturmiljö i det ursprungliga förslaget på Kilström. För att sedan när en av lådorna sänkts och vridits en aning anse att det är påtaglig påverkan men inte skada! Det första förslaget anslöt till Björkholmens kvartersstruktur medan det nya är ok för att Björkholmen inte har någon kvartersstruktur, eller kanske tvärt om? Dessutom ligger bygget inte alls på Björkholmen utan på en egen holme, visserligen sedan länge genom utfyllnad del av Björkholmen.
På Mandrups föreställning i Karlskrona kittlades det lokala mindervärdeskomplexet med att byggnaden ska ingå i en ikonisk serie världsarvsbyggnader. De byggnader som visades är emellertid solitärer i storslagen natur, inte inträngda i känslig stadsmiljö.
Ett problem med kändisarkitekturen är att den ritas av medarbetare med minimal medverkan av geniet själv; en anonym ”Johan” för Karls Krona. Eftersom Kilströmskolossen ritats av en okänd arkitekt hos Wingårdh kan Karlskrona få två ikoniska byggnader ritade av två helt okända arkitekter! Något för världens arkitekter att vallfärda till?
Lars Emmelin
Karlskrona
