Coronakrisen - nederlag för nordiskt samarbete
Det är svårt att tro på det idag när länderna så kapitalt har misslyckats med bekämpningen av covid-19. I stället har hatkänslor och angiveri förekommit vid gränserna. Mest påfallande i trakterna kring Helsingfors där svenskregistrerade bilar anmäls till polisen. Det är beklämmande att många år av samarbete och samförstånd spolieras av nationellt agerande. Såväl de nordiska länderna som EU har mycket att lära när samarbetet ska prövas i situationer av kris och djup folklig oro.
Effekten har nu blivit att den fria rörligheten regleras bilateralt mellan de nordiska länderna. Den 29 maj öppnades gränserna mellan Norge och Danmark medan Sverige än så länge utestängs. I det uppkomna läget är det inte mycket att invända. Men i ett intimt och nära samarbete borde samtliga nordiska länder i ett tidigt skede utarbetat en gemensam strategi. En strategi som inte bara utgår från situationen i respektive länders huvudstäder utan beaktar situationen i regioner och vid ländernas gränser.
I Sverige är man idag överens om att tillsätta coronakommission men träter om tidpunkten. De nordiska länderna borde också – inom ramen för Nordiska Ministerrådet – tillsätta en kommission om formerna för samarbete vid globala kriser som pandemier och liknande. Det vore också önskvärt med samordning av forskningsresurser för att stå bättre rustade vid till exempel pandemier och klimatkriser.
För att återställa förtroendet mellan de nordiska länderna måste politiker, intresseorganisationer och allmänhet reagera skyndsamt. En organisation, Föreningen Norden, har ofta varit pådrivande i det nordiska samarbetet. Min förhoppning är att såväl Föreningen Norden, fackliga- och andra organisationer driver på för att politikerna ska ta sitt ansvar. En gemensam nordisk coronakommission är ett första sådant steg.
Ronny Karlsson
Trummenäs
