Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Debatt: Älgen, farligaste djuret

Läser att Jägarförbundets informatör Kent Löving är bekymrad för att rådjur, älg och hjort nu får skjutas under en längre period än tidigare.
Viltvård • Publicerad 9 maj 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Farlig, farligare, älg.
Farlig, farligare, älg.Foto: Kleiven, Paul

Årligen sker cirka 5000 älgolyckor på Sveriges vägar. I samband med dessa olyckor skadas ungefär 800 personer mer eller mindre svårt och cirka 10 personer dör. De farligaste viltolyckorna är kollisioner med älg eftersom övrigt vilt oftast bara orsakar skador på fordonet. Att reparera en bil som krockat med älg kostar enligt försäkringsbolagen i genomsnitt 30.000:- vilket innebär en total årlig reparationskostnad på 150 miljoner. Förra året dödades mer än 1200 rådjur av trafiken här i Blekinge.

Till detta kommer allt mänskligt lidande. 1980 beräknades viltolyckorna kosta samhället drygt 3 miljarder vilket i dagens penningvärde motsvarar 10 miljarder. Det innefattar samhällets kostnader för sjukvård, sjukskrivningar, polisinsatser, räddningstjänst med mera. Till detta kommer samhällskostnader för att ett antal jägare varje år dör och 500 av dem skadas så illa i samband med älgjakten att de måste uppsöka sjukvården. Att hålla den allt för stora älgstammen beräknades 2004 kosta skogsbruket 1,3 miljarder kronor.

Annons

Vad görs åt detta?

Jo, Trafikverket har satt upp 1000-tals vägmärken som varnar oss för livsfarliga älgar. 2005 krävde Skogsstyrelsen i en utredning en halvering av älgstammen bland annat i syfte att få ner antalet viltolyckor. Dessutom konstaterar Skogsstyrelsen att älgen - förutom att den åsamkar skador på skogen för miljonbelopp - genom sin betning också i hög grad påverkar den biologiska mångfalden.

Värdefulla lövträd försvinner och älgens matvanor förändrar landskapsbilden genom att gran ersätter tall på allt fler marker. Detta gör att lingon och blåbär blir allt ovanligare i våra svenska skogar vilket därför påverkar allemansrätten.

Skogsstyrelsen betalar årligen ut miljoner i bidrag till skogsägare så de kan hägna in lövskogsplanteringar som skydd mot älgarna. I Kolmården är det sådan foderbrist att älgarna svälter och att älgkalvarna därför bara hinner upp till halva normalvikten innan vintern kommer. Trafikverket har tvingats sätta upp viltstängsel för hundratals miljoner längs våra vägar och järnvägar som skydd mot älgarna. Trots alla dessa viltstängsel hör man nästan dagligen varningar för älgar i Radio Blekinge.

Hur har det blivit så här?

1938 gav regeringen Svenska Jägareförbundet ett allmänt uppdrag att vara behjälplig och sakkunnig när det gäller viltvård. Enligt Jägareförbundet så började uppdraget redan i mitten av 1800-talet för man ville bygga upp en jaktbar viltstam. I uppdraget från regeringen ingår att viltvården ska bedrivas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden behålls och gynnas och i Jaktlagen står det att viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd. Något man inte kan hålla med om att Svenska Jägareförbundet har levt upp till.

”Jaktintresset och en gammalmodig syn på viltvård har i stället helt fått dominera utan hänsyn till allt annat som finns i Sveriges skogar.”
Owe Nodmar

Jaktintresset och en gammalmodig syn på viltvård har i stället helt fått dominera utan hänsyn till allt annat som finns i Sveriges skogar. Det mest anmärkningsvärda är att Jägareförbundet - som sedan 1938 har ett uppdrag från riksdagen - aktivt driver opinion mot den av en helt enig riksdag beslutade viltförvaltningen och beslutet att den biologiska mångfalden ska behållas. Detta har lett till att vi i Sverige nu har världens största älg- och rådjursstam samtidigt som en del andra djur och växter närmat sig utrotning.

Årligen får Svenska Jägareförbundet - 1,5 procent av Sveriges befolkning - 50 miljoner av regering för att bedriva viltvård. De andra viltvårdande föreningarna - Lantbrukarnas Riksförbund, skogsägarna, näringslivet, turismen, fiskare, samer och Naturskyddsföreningen - får inte en krona. För dessa pengar har Jägareförbundet 70-80 personer anställda med uppgift att påverka politiker, myndigheter, beslutsfattare och allmänheten medan de andra föreningarna får arbeta helt ideellt med dessa saker.

Följden har blivit att myndigheter och politiker av bekvämlighet och gammal hävd under 84 år - kanske ända sedan 1800-talet - litat på Svenska Jägareförbundet när man tagit beslut om viltvård och hur stor älgstammen ska vara. Något som nu med facit i hand visat sig varit helt fel.

Owe Nodmar, Karlskrona

Annons
Annons
Annons
Annons