Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Debatt: Blekingepolitiken åt skogen

Förväntningarna på den svenska skogen ökar, och debattvågorna går höga om den ska brukas eller bevaras.
Publicerad 14 februari 2022
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Blekinges kommuner måste se till att ha en långsiktig strategi för sina skogar.
Blekinges kommuner måste se till att ha en långsiktig strategi för sina skogar.Foto: Janerik Henriksson/TT

Skötseln av kommunägd skog väcker ofta känslor, eftersom många ser och berörs av avverkningar och andra åtgärder. Trots detta uppger bara fyra av tio skogsägande kommuner att de har en politiskt antagen skogspolicy eller skogsstrategi, enligt Skogssällskapets kommunskogsenkät.

Vi vill uppmana Blekinges kommuner att ta fram strategier för sina skogsinnehav. Politiskt antagna skogspolicys eller skogsstrategier är viktiga för att:

Annons

• Formulera mål och prioriteringar för skogen. Ofta har en kommun flera parallella mål för skogen – som att få intäkter genom virkesförsäljning, erbjuda en plats för friluftsliv och rekreation, bidra till bevarande av biologisk mångfald, binda koldioxid i växande träd och fungera som markreserv vid framtida exploateringsprojekt. Att hitta balansen mellan dessa är oerhört viktigt – både för kommunen och för naturen.

• Ge en långsiktigt hållbar skogsskötsel. När kommunen har beslutat sig för vilka mål man har med skogen kan moderna analysverktyg simulera hur skogen ska skötas för att kommunen ska nå dit. Det ger en tydlig bild av vilka åtgärder som ska sättas in var, och hur skogen kommer att se ut upp till hundra år framåt i tiden.

• Utgöra underlag i kommunikationen med allmänheten. Ett kalhygge kan upplevas som något negativt för kommuninvånarna, men med tydlig information om vad målet är – till exempel att öppna upp för att låta lövskog och tall föryngra sig på platsen – kan konfliktytorna i samhället minska.

I vår kommunskogsenkät svarar nio av tio skogsägande kommuner att de har en så kallad skogsbruksplan för skogen. En skogsbruksplan har en planeringshorisont på tio år och ger en beskrivning av hur skogen ser ut, tillsammans med förslag på när det är dags att röja, gallra eller avverka inom tioårsperioden.

Vi vill betona att det inte räcker. Varje skogsägande kommun bör ha en långsiktig strategi för skogen där det blir tydligt vad kommunen har för mål med ägandet och vilka skogar man vill skapa för sina framtida invånare.

”Varje skogsägande kommun bör ha en långsiktig strategi för skogen där det blir tydligt vad kommunen har för mål med ägandet och vilka skogar man vill skapa för sina framtida invånare.”
Carl-Johan Bengtsson och Karin Fällman Lillqvist

Svensk skog växer långsamt. Att låta kommunens skogsskötsel påverkas av politiska mandatperioder är oansvarigt. Likaså att låta en tioårig skogsbruksplan vara den längsta planeringshorisonten för kommunskogen.

Vi vill uppmana Blekinges kommuner att skyndsamt påbörja arbetet med att ta fram långsiktiga strategier för sina skogsinnehav, så att kommunskogarna kan brukas ansvarsfullt och hållbart för lång tid framöver.

Carl-Johan Bengtsson, regionchef Skogssällskapet i Blekinge

Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet

Annons
Annons
Annons
Annons