Debatt: BTH, en framtidspionjär eller bastion för män?

Studier visar att färdigheterna i STEM-ämnen (science, technology, engineering and mathematics) är jämbördiga mellan flickor och pojkar i såväl grundskolan som på gymnasiet. Trots detta är bara 31 % av de antagna till STEM-utbildningar inom EU kvinnliga studenter.

Steget mellan gymnasium och universitet eller högskola utgör alltså ett moment där grunden läggs för den kvinnobrist som syns i techbranschen.

Det finns dock sätt att förändra detta. Forskning från University of Washington visar till exempel att något så enkelt som den fysiska miljön i vilken kurser i datavetenskap äger rum kan göra skillnad.

Flickors intresse ökar enligt studien om miljön återspeglar konst och natur i stället för stereotypt ”nördig” inredning. Tech-profilen Dora Palfi beskriver i antologin Felkod: Kvinna hur andelen kvinnor som väljer att studera tekniska utbildningar kan öka genom ett mer tvärvetenskapligt angreppssätt som knyter an till konst, humaniora och kreativitet.

Detta sätter tekniken i ett samhälleligt sammanhang. Sådana förändringar behöver ske på alla utbildningsnivåer, men de tekniska högskolorna har en god möjlighet att gå i bräschen för detta, och erbjuda alternativ som kan öka mångfalden vid de tekniska utbildningarna.

Sådan förändring hade gynnat såväl lärosäten som studenter och branschen i stort.

Amerikansk forskning har till och med visat att techbolag grundade av kvinnor i snitt har 12 % högre avkastning än bolag ledda av män. Detta kan vara ett tecken på att kvinnliga perspektiv erbjuder helt annorlunda, och efterfrågade, lösningar i en bransch som annars domineras av manlig synsätt.

Det finns otaliga exempel på att produkter som designas uteslutande av män inte tar kvinnliga behov och önskemål i åtanke i lika hög grad.

En utbildning eller ett bolag som tillvaratar en mångfald a perspektiv och låter det bidra till en bättre produkt eller mer attraktiv utbildning kommer att gynnas såväl i längden som på kort sikt.

Blekinge Tekniska Högskola fick redan 2017 kritik från regeringen för att andelen kvinnor som studerade vid högskolan var för låg. Tre år senare kvarstod problemet , trots att en liten förbättring hade skett.

Den jämställdhetsplan som högskolan tog fram 2023 tyder på att man tar några steg i rätt riktning. Kommunikationen ska bland annat anpassas för att rikta sig till bredare målgrupper, och inte bekräfta stereotyper som kan finnas om vissa utbildningar.

Hur innehållet i utbildningarna tas fram och utvecklas ska även genomsyras av överväganden kring jämställdhet, särskilt utifrån utvärderingar och uppföljningar. I tillägg till detta ska kvinnliga förebilder också lyftas fram.

Denna fråga är emellertid akut, och om kvinnor utelämnas ur arbetet med att forma vår gemensamma framtid genom digitalisering kommer det ha konsekvenser på mycket lång sikt.

Det är inte tillräckligt att sjösätta studentutvärderingar och förändra sin kommunikation, särskilt inte när det har gått över sex år sedan regeringen krävde förbättringar på jämställdhetsområdet.

Det är välkommet att BTH har vidtagit åtgärder för att öka andelen kvinnliga studenter inom tekniska utbildningar, men mer behöver göras i en nära framtid. Genom att förändra de stereotypa sätt på vilka tekniska ämnen studeras och skapa en fysisk och social miljö som upplevs som mer attraktiv för kvinnor kan förändringar nås på kortare tid.

Det behövs inte bara utvärderingar och kommunikation, utan ett övergripande omtag kring hur de tekniska utbildningarna utformas.

Vill Blekinge Tekniska Högskola bli en pionjär bland de tekniska lärosätena, eller stå kvar som en mansdominerad bastion?

Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion