Debatt: Fler Blekingeelever borde gå yrkesprogrammet

Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt. Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras.

Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget.

Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt.

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den.

Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer.

För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk.

En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten. Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram.

I Blekinge har till exempel 88 procent av alla elever på Industritekniska programmet i Karlskrona fått ett jobb tre år efter examen. Det gäller även för 83% av eleverna som gått fordons -och transportprogrammet i Karlshamn.

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i Blekinge omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram.

Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras.

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov.

Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever.

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet.

Johan Dalén, regionchef Blekinge, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv